Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
S. .1. BOETHIUS
mer finnas»! »I Frankrike», sade Pétion, »synas ministrarne
blott hafva ingått fördrag för sig själfva . . . Betrakten alla dessa
fördrag eller politiska bofstycken, och I skolen se hvarje blad
färgadt med folkens blod». Sekretess fann han alldeles onödig
i diplomatiska förhandlingar; allianser förklarade han »orättvisa,
när de beskydda orättvisa nationer», och han ogillade dem äfven
i allmänhet såsom en outtömlig källa till krig, så länge ej en
allmän allians mellan folken kommit till stånd. 1 Visserligen
lyckades det Mirabeaus vältalighet att hindra genomförandet af
hvad Jakobinerne betraktade såsom det säkraste medlet till
folkrättens grundande på abstrakta förnuftsprinciper samt
verlds-fredens realiserande, nämligen att utrikespolitiken fullständigt
öfverlemnades at riksdagen, men Jakobinerna hade dock
tillfredsställelsen, att i författningen nu intogs en högtidlig förklaring,
att den franska nationen afstod från alla eröfringskrig.
Det egendomliga är emellertid, att medan den konstituerande
församlingens utopister sålunda trodde sig verka för verldsfreden,
förberedde de i själfva verket verldskriget. Deras tilltag att i
den abstrakta rättens namn upphäfva en . mängd
höghetsrättigheter, som i kraft af den westfaliska freden tillkommit tyska
furstar inom vissa med Frankrike inkorporerade områden, blef
den första gnistan därtill. En annan brandfackla var den
propaganda, som de bedrefvo för de revolutionära idéernas spridande
bland Europas öfriga folk. Ej nog med att härigenom dessas
regeringar kunde uppretas mot Frankrike och revolutionen;
propagandan var egnad att hos Fransmännen själfva kalla till lif
och att gifva ett sken af berättigande åt detta begär efter yttre
maktutvidgning, som man nyss så högtidligt afsvurit, men som i
själfva verket nästan alltid lurar på botten af det franska
folklynnet: då Frankrike var det enda folk, som tillegnat sig den
nya friheten, var det ju blott en frigörelse, om man förmådde
andra folk att i en eller annan form underkasta sig dess välde.
De krigiska tendenser, som sålunda under den konstituerande
församlingen börjat utveckla sig i Frankrike, förstodo
Giron-disterna i den lagstiftande att medelst ett skickligt användande
af skräckbilden: en allmän monarkisk sammansvärjning mot
Frankrikes nya frihet, bringa till fullständig utveckling.
Visserligen var deras närmaste syfte, när de på detta sätt (den 20 april
1 Le Moniteur, Nationalförsamlingens förhandlingar den 16—18 maj 1790.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
