Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 113
intresserad af att Sverige indrogs i kriget.1 Är antagandet
riktigt, att hertigen redan före Staëls omvändelseverk var
obenägen för de franska krigsplanerna2, så behöfver man icke i
hans förhållande till denna sak se en frukt af Staëls
bearbetningar, men visserligen ligger den förmodan nära till hands, att
Stael var den omtalade hemliga rådgifvaren. Redan den 1 juni
kunde Yerninac meddela sin regering, att svaret hade blifvit ett
afslag.
Hvarpå hertigens uppträdande vid detta tillfälle än må
hafva berott, så har man dock i medgifvandet om trikoloren
liksom i uppgiften om den beslutna ministärförändringen tvänne
fakta, som visa, att hans omvändelse i första veckan af juni
börjat blifva en verklighet — hvilket också öfverensstämmer
med den anförda tidsbestämningen i Verninacs missionsberättelse
(3 veckor efter dennes ankomst), ocli den 19 juni hade han så
afgjordt tagit sitt parti, att han, enligt hvad en depech af
Ver-ninac från denna dag utvisar, ville i hemlighet råka denne och
redan utsatt mötesplats. Huruvida mötet verkligen egde rum,
upplyser ej den depechsamling, hvartill jag haft tillgång, ty den
slutar omedelbart därefter, men i sin missionsberättelse uppger
Verninac, att han efter de 3 veckornas förlopp var »i intim
förbindelse» ej blott med hertigens förtrogna, utan ock med honom
själf*. Tack vare denna berättelse veta vi ock hvad som
härunder förehades: det var en formlig underhandling, och i
redogörelsen därför framställer Verninac hertigen såsom själf talande
och svarande.
Hvad Verninac genom denna underhandling först och främst
sökte vinna var, att hertigen skulle erhålla en riktigare
uppfattning af revolutionens principer. Han sökte, säger han, visa
honom, »att nya åsigter uppstått på de gamlas ruiner, att de
krafter, som satte de stora samhällsmaskinerna i rörelse, voro
förbrukade, att andra regler för befallning och lydnad voro
nödvändiga, och att därför det klokaste parti, som Europas furstar
nu kunde taga, var att söka gifva den oemotståndliga floden ett
nyttigt lopp samt styra den i stället för att genom motstånd
komma dess våldsamhet att tillväxa». Huruvida hertigen verk-
■ ’ Jämfr. Bæhbendtz, a. a. s. 258 o. f. och Schinkf.l-Bkrgman, a. a. III s.
306 o. f.
2 Se ofvan s. 104.
3 Att rykten om personliga möten mellan hertigen och Verninac trängde
nt bland den svenska allmänheten, synes framgå af Ehrenström, a. a. I. 420.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
