Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
MARTIN WEIBULL
Alltså skulle i början af året 1653 förhållandena i Sverige
varit sådana, att för den franske läkaren Bourdelots skull och
för det hat han förorsakat mot sig och öfriga fransmän i
Stockholm oroligheter stodo på väg att utbryta: folket, hög som låg,
var försänkt i den djupaste bedröfvelse därför, att drottningen
öppet förnekade och begabbade Gud och religionen, presterna
begynte redan dundra från predikstolarne mot hofvets ateism
och oordning. Hvad säga nu våra inhemska källor härom?
Den som från hofvet i Stockholm underrättade Karl Gustaf
på Borgholm om förhållandena där, Munthelius-Lagercrona, är
den ende, som har något hithörande att förtälja. Han lefver
emellertid i allsköns ro »in aula politissima», bland »perspicacissima
ingenia»; hau märker ej alls till att oroligheter stå för dörren.
Blott, såsom förut är anfördt, berättar han i sitt bref af den 19/g,
att det finnes partier inom hofvet. Grefve Magnus de la Gardie,
hvars stjerna är i sjunkande, hatar Bourdelot, säger han, fast han
ställer sig såsom hans beskyddare. Detta hat växer, därför att
Klas Tott, Dohna och fransoserna (förmodligen menas de lärde
och officerarne i lifvakten, soin stå Bourdelot nära) tros genom
honom stå i gunst, men detta partiväsen i hofvet förlöper enligt
Lagercrona »hemligen och politice». Han vet ej om några andra
rörelser än dessa tysta inom hofvets krets. Krympa sålunda
förhållandena redan i fråga härom tillsamman, så är detta ännu
mera fallet i fråga om drottning Kristinas ateism; denna berör
han, men med följande ord: »när enkedrottningen var här, kom
en liten träta emellan henne och H. Majestät, i det H. Majestät
klagades vara utan religion, och [år] detta allt slutet af
missförstånd och folks fåfänga domarn. Hvad presterna angår,
som i memoirerna predika mot ateismen och oredan i hofvet, så
inskränker sig enligt Lagercronas samtidiga berättelse denna sak
därtill, att »doctor Erie (Emporagrius) predikar mycket skarpt
om fredagen af propheten Daniel». Det tillägges »att han hafver
ofta få auditores af de höge» och att han »för någon tid sedan
fick in secreto tilltal af Hennes Majestät». Alltså: det är ej
värre, än att denne nogsamt bekante ortodoxe ifrare predikar så,
att hans åhöraretal minskas och att H. M:t näpser honom. Det
qu’il avoit perverty 1’esprit de cette princesse et toutes les bonnes dispositions
qu’elle avoit, qu’elle faisoit alors profession de n’avoir ny Dieu, ny religion et
traitoit de ridicule tout ce que 1’on disoit de 1’un et de 1’autre; les grands et
les petita en estoient dans unc afliction sensible, en sorte que 1’on pria les
prestres de prescher contre 1’atheisuie et le desordre de la cour».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
