- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
151

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM MÉMOIRES DE CHANITT

151

heten om kardinalens återkomst till Frankrike, hade hon samma
afton i »fyrkanten» sagt till den franske residenten, att hon med glädje
mottagit underrättelsen därom, och bedt honom låta kardinalen veta,
att hon alltid hyst stor aktning och tillgifvenhet för honom. Detta
står i samklang med hela förhållandet mellan drottning Kristina
och kardinal Mazarin, sådant man kan följa det under de
växlande förhållanden, hvari de stått till hvarandra. Det var alltid
aktningsfullt och vänligt. Om man trodde på memoirernas
uppgift att, i följd af Mazarins återvändande, drottningen ändrat
uppförande mot hans forne bibliotekarie Naudé, så att han på
denna grund blef annorlunda behandlad än förut, eller att med
återvändande lycka för Frankrike, hon nu begynte att hysa mera
intresse för detta land, än hon förut visat, skulle det blott
ådagalägga en fullkomlig obekantskap med drottning Kristinas karaktär.1

Drottningen hade förut vid olika tillfällen nogsamt uttryckt
sin tillgifvenhet för Frankrike och dess intressen. Hon sände
efter underrättelsen om Mazarins återvändande till Frankrike
Bourdelot till residenten för att ytterligare uttala hennes glädje
öfver de goda nyheterna och försäkra om hennes känslor för de
franska majestäten: alla dagar önskade hon Frankrike lycka och
framgång; hon vore »toute fran^oise». Hvilka Bourdelots tankar
om Mazarin också förut kunna hafva varit, det vissa är, att han
nu var färdig att göra sin fred med kardinalen och alldeles icke
ville följa prins Condé i hans landsflykt hos spaniorerna. Såsom
en inledning därtill är att betrakta denna hans sändning från
drottningen till Picques. Ty i nästa audiens, som Kristina gaf
residenten, bekräftade hon allt hvad Bourdelot yttrat och
framställde tillika sin anhållan, att konungen af Frankrike ville
bevilja henne en särskild grace, soin kunde sätta henne i tillfälle
att belöna en person, till hvilken hon stode i djup förbindelse
— till den nämligen, som räddat hennes lif, till Bourdelot. Hon
vore ej sjelf i stånd, sade hon därvid, att såsom sig vederborde
belöna den tjenst han hittils gjort och alla dagar gjorde henne. Hon
både därför konungen af Frankrike vid detta tillfälle vara henne
till hjelp: hvad hon för Bourdelot bad om, var —ett abbotstift.

Bourdelot hade vid detta tillfälle väntat i »fyrkanten», medan
residenten haft sin audiens i kabinettet. Han följde honom från
slottet till ministerhotellet för att få veta utgången och tillade

1 Mémoires III, 159—60, mara 1653.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free