Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER
173
är det en rent yttre ljudlikhet och ett vårdslöst uttal, som härvid
spelat hufvudrolen, stundom sjelfva den tekniska betydelsen.
Förteckningen på dessa ofta löjliga förvridningar har hufvudsakligen
intresse för språkforskaren; en och annan i literaturen insmugen form
äfven för historikern (t. ex. armborst, Birgitta, åtskilliga ortnamn
o. s. v.). I ett par fall torde några erinringar kunna göras. Hr N.
upptager den gamla formen Danske för Danzig och sammanställer
därmed adjektivet dansk. Han har måhända förbisett, att stadens
gamla namn är Gdanzk, hvartill den anförda under 1500-talet
stundom förekommande formen omedelbart ansluter sig. — I fråga om
ordet rusttjenst anmärker han, att den af några nyare historici iuförda
formen russtjenst förmodligen beror på en felaktig härledning från
nw (hross = häst) i st. f. rusta, enär den förra formen endast
förekommer i forngutniskan men ej i fornsvenskan. Ordet torde ej i
någondera skapnaden kunna uppvisas från medeltiden, knappast ens
från förra hälften af 1500-talet, men åtminstone från början af Erik
XIV:s regering inträder det under formen rosstienst (råss-; någon
enda gång rustienst) och det är den herskande formen (stundom vid
sidan af vapnetjenst) ända fram öfver midten af 1600-talet (t. ex.
1652). Först mot slutet af detta århundrade framträder formen
rusttjenst, som förut ej lärer mer än ytterst undantagsvis kunna
framletas, och blir sedan den vanliga. Häraf framgår, att det är den
senare formen, som bör räknas till »folketymologierna», och att Karl
XI:s kansli härvidlag torde ha varit »folketymologen». Ar det nu så,
att »ross» icke förekommer i gamla svenskan, lärer väl »rosstjenst» få
betraktas som ett lånord från tyskan, liksom så många andra tekniska
termer. Formen russtjenst åter, det torde få medgifvas, är en daning
af modernt ursprung (ehuru såsom antyddes gamla analogier ej saknas),
sora håller medelvägen mellan det ursprungliga och äkta ross- och
det säkerligen mindre äkta rusttjenst. Med hvad rätt, därom kunna
möjligen meningarna vara delade.
— Professor J. R. Danielson i Helsingfors har utgifvit ett
större historiskt arbete Die Nordische Frage in den Jahren 1746—
i75/ jämte en teckning af de svensk-ryska förhållandena 1740—-1743.
Arbetet är grundadt på arkivstudier i Stockholm, Köpenhamn, London,
Moskva och Helsingfors. Vi torde återkomma till detsamma.
— Under professor G. Droysens ledning i Halle har sedan några
år tillbaka utgifvits en serie afhandlingar till nyare historien, af
hvilka flere haft intresse, för svensk historia. Det är äfven fallet med
den senaste publikationen »Die Memoiren der Königin von Schweden
Ulrike Luise, schwester Friedrichs des grossen. Ein quellenkritischer
Beitrag zur Geschichte Schwedens in XVIII Jahrhundert» af Fritz
Arnheim. Som en och annan af våra läsare måhända ej känner till
dessa memoirer, må erinras att de äro utgifna, ehuru ej alldeles
fullständigt synes det, af frih. Klinckowström såsom bilaga till grefve
F. A. v. Fersens Historiska Skrifter. Förf., sora synes fullständigt
beherska svenska språket, har också i rikt mått begagnat sig af vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
