Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 179
en hemlig sådan, hvari förbundet med Frankrike afhandlades,
ocli om denna korrespondans erhöll ingen i Sverige mer än
hertigen och Reuterholm kännedom. De uppsatte eller upplöste
själfva den chifferskrift, hvarpå dessa depecher voro affattade1.
En orsak till, att man fann nödigt att på detta sätt dupera
rikskansleren, torde hafva varit dennes kända brist på diskretion,
men sannolikt synes ock, att hertigen och Reuterholm läto honom
skrifva sina bref till Staël för att i händelse af behof kunna
framlägga dem såsom bevis på, att denne aldrig haft något
uppdrag att söka åstadkomma en fransk allians.
Staël begaf sig först till Köpenhamn. Gustaf III:s förbund
med Ryssland och Katarinas försök att inveckla jämväl Danmark
i revolutionskriget hade kommit den vänskap, som länge förenat
de ryska och danska hofven, att kallna, och hertigen hoppades
därför att äfven i Danmark kunna vinna ett stöd mot Ryssland
samt hade gifvit Staël i uppdrag att känna sig för härom. Denne
sökte också utforska de ledande männen i Danmark, A. P.
Bernstorff samt prins Karl af Hessen, som var konungens svåger
och kronprinsens svärfader, och han fick af deras ganska
oförbehållsamma uttalanden mot Ryssland det intryck, att man skulle
»kunna med fordel begagna sig af Danmark, om man bemötte
det med öppenhet och någon uppmärksamhet (égards)»2.
Från Köpenhamn styrde Staël kosan till Hamburg. Af alla
nordtyska makter var denna fria riksstad den enda, som då
underhöll diplomatisk förbindelse med Frankrike, och Staël
försummade ej att besöka det franska sändebudet därstädes Le
Hoc. För Sparre uppgaf han, under åberopande af den engelska
ministerns exempel samt af gammal bekantskap med Le Hoc,
att han dinerat hos denne 3 gånger samt att inga politiska
underhandlingar förehafts dem emellan8, men Le Hoc skref den
7 januari 1793 till sin regering, att han haft öfver 2 timmars
samtal med Staël, och att dennes förtroende ej haft andra
gränser än dem, som föreskrefvos af deras olika intressen (la
1 Sparres bref till Staël finnas bl. »rikskanslerens koncepter» och Staëls
till Sparre bl. Qallica, Riksarkivet, brefven mellan hertigen och Staël bl.
Reuter-holmska papperen. De äro skrifna på franska; de förra vanligen på svenska.
2 Staël till hertigen den 25 dec. 1792. Om Danmarks politik denna tid
se Holm, Danmark-Norges udenrigske historie fra 1791 til 1807, I, ss. 27 o.
ff. Det vigtigaste af de danska statsmännens yttranden meddelas i tämligen
noggrann öfversättning hos Schinkel-Bergman, a. a. III s. 48.
’ Depecher till Sparre af den 22 januari och 25 apr. 1793. I en följande
uppsats få vi tillfälle att närmare sysselsätta oss med Le Hocs person.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
