Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
S. J. BOfiTHIUS
öfverlemnades nämligen den 6 april åt ett inom dess eget sköte
bildadt nio-mannautskott — det beryktade välfärdsutskottet —
under hvilket den hittillsvarande regeringen (le conseil exécutif)
subordinerades; äfven i detta utskott fick Danton plats, och den
10 april anförtrodde det åt honom samt en annan af sina
medlemmar, Barère, ledningen af den yttre politikenl. Men den
sistnämde, som blifvit ryktbar genom sin beredvillighet att ställa
sin frasrika vältalighet till de herskande skräckmännens
disposition, var ej någon initiativernas man, och sålunda blef Danton
hädanefter den, på hvilken den svenska förbundsfrågans öde i
första hand kom att bero.
Emellertid var det ej blott inom Frankrike som svårigheter
upprest sig mot det tillämnade förbundet, utan äfven från Sverige
kommo sådana.
Staëls bref af den 25 jan. med underrättelsen om hans
förestående afresa till Paris 2 hade kommit Sparre till handa den
1 februari, just som han var sysselsatt med att gifva Stael en
skrapa för det klander denne tillåtit sig mot hertigens varning
med afseende på tryckfriheten 3.
För tillfället undertryckte rikskansleren alla reflektioner om
resplanen, emedan han ej då hann inhemta hertigens mening
därom men han skyndade att genom en cirkulärnot (d. 4 febr.)
meddela de svenska beskickningarne, att Staëls resa ej var af
politisk natur5. I själfva verket blef hertigen genom den kort
därefter ankommande underrättelsen om Ludvig XVLs afrättning
(21 januari) ännu tveksammare än förut med afseende på den
franska förbundsplanen, men kunde dock ej förmå sig att
alldeles släppa den. Detta vacklande röjer sig tydligt i den dubbla
korrespondansen. Den 12 februari skref han till Stael, att
gräs-ligheterna i Paris voro »af en så grym och förskräcklig karaktär,
att den, som nära förband sig med Fransmännen, skulle
rättvisligen ådraga sig hela Europas fasa», men den slutsats han
1 Välfärdsutskottets protokoll i franska nationalarkivet.
2 Se ofvan s. 182.
3 Se ofvan s. 180 n. 2.
4 Sparre till Stael d. 1 febr. 1793.
8 Sparre till Staël den 15 febr. Den 5 febr. skref Sparre till Sveriges
sändebud i Polen, Toll, att tidningarne falskeligen uppgifvit, att Staël sknlle
återtaga sin ambassadörsbefattning. Gustaf IV Adolf hade lika litet erkänt
republiken, som hans fader erkänt 1791 års konstitution, och Staël hade fitt resa
för att ordna sina enskilda angelägenheter, som han ej medhnnnit, då han
hem-kallades af Gustaf III. Gustavianska stipendiaternas samlingar i Ups. bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
