Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
8. J. BOfiTHlDS
undgå att på många håll uppväcka betänkligheter särskildt
under det franska statsverkets dåvarande bekymmersamma ställning.
Visserligen hade konventet förut beviljat utrikesministern 6
millioner 1. till utforskande af fiendernas stämplingar, d. v. s. till
hemliga utgifter, och den 16 apr. genomdref välfärdsutskottet
under tillkännagifvande, att dessa medel voro slut, att en ny
lika stor summa anvisades till samma ändamål1, men detta
förslog dock ej till hvad Staël nu begärde, hvilket, enligt hvad han
skref till hertigen den 28 apr., var 10 millioner genast, mot att
Sverige 2 månader efter summans mottagande erkände den
franska republiken, samt ytterligare, i händelse af krig, 18 millioner
i årliga subsidier2. Också trodde Staël att, ehuru man hade
medel och var mycket tacksam mot hertigen, de 10 millionerna
endast i sådant fall skulle kunna utbetalas, att man funne utväg
att göra det i hemlighet.
Just vid denna tid hotades emellertid hela underhandlingen
af en ny storm från Sverige. Den 26 mars mottog hertigen
Staëls bref af den 10 mars med de första underrättelserna om
h»ns underhandlingar i Paris, men samtidigt ankom äfven
nyheten om Dumouriez’ motgångar i Holland. På Staël hade dessa,
såsom framgår af hans fortsatta underhandlingar, ej i och för sig
gjort något synnerligt intryck, men hos hertigen ökade de ännu
ytterligare betänkligheterna mot att nu förbinda sig med
Frankrike, och Staëls tillvägagående i Paris föll honom därför föga i
smaken 8. Genom underrättelsen om Dumouriez’ affall uppdref»
sedan hertigens och väl äfven Reuterholms förskräckelse till en
ännu större höjd, och de ansågo nu en restauration stå för dörren
i Frankrike men redan innan denna händelse kan hafva varit
1 Le Moniteur.
* Staël säger, att detta var 6 gånger si mycket, som hertigen befalt honom
begära. Detta öfverensstämmer ej med Verninacs uppgifter om hertigens
anspråk (se ofvan ss. 119 och 126), men förmodligen hade denne i sina
framställningar till honom tagit sig en betydlig prutmån och sedan gifvit Staël befallning
att nöja sig med mindre.
3 Möjligen härleder sig från denna tid en odaterad biljett från hertigen till
Reuterholm (Reuterholmaka papp.) af följande lydelse: »Jsg sänder Er Staëlens
depech, som jag dechiffrerat. Hvad skall man vidare svara den mannen, som går
på i ullstrumporna»? Biljetten har sorgkanter och bör därför vara äldre än den
29 mars 1793.
4 L. v. Engeström berättar i sins memoarer (I s. 206), att Sparre, vid
underrättelsen om Dumouriez’ öfvergång till fienden, på hertigens befallning stälde
i ordning kreditiv för Axel v. Fersen att blifva ambassadör i Frankrike, därvid
yttrande, att denne hädanefter skulle komma att styra Frankrike och att Stael,
enligt hvad han hoppades, nn skulle vara gnilotinerad. Hos Schinkel-BebgMàN,
a. a. III s. 364 finnes i själfva verket ett bref från hertigen till Fersen af d. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
