Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
S. J. BOfiTHIUS
stöd för sin misstanke, att Sverige var på väg att torbinda sig
med Frankrike.
Deforgues’ tanke synes emellertid, att döma af de svar
han uppsatte på Verninacs depech af den 29 juli, hafva varit,
att underhandlingen med Sverige skulle fortsättas i samma anda
som torut1. Visserligen afslog han hertigens begäran om en ny
vidlyftigare inledning till fördraget, emedan en sådan blott skulle
ge anledning till skadliga uttydningar, och i ett privat bref till
Verninac uttalade han misstanken, att hertigen med sina
anmärkningar blott ville vinna tid, hvarför Verninac borde söka
utforska Staël, men både i detta bref och i ett, sora var afsedt
att visas för Staël, utlofvades, att de 1,200,000 1. skulle
fullständigt utbetalas; angående uttrycket »svenska nationen»
förklarade han i det ostensibla brefvet, att det visserligen låg i
Frankrikes principer att anse alla fördrag afslutna mellan folken,
men att, om Sveriges diplomatiska former så fordrade, dessa ord
skulle få utbytas mot: »konungen af Sverige», och angående den
svenska hjälpsändningen instämde han i Verninacs åsigter, därvid
särskildt framhållande förbundets betydelse för den europeiska
jäinvigten; dock ansåg han, att ett dylikt resonemang ej kunde
intagas i fördraget, hvarför han i stället föreslog, att Staël skulle
erhålla en hemlig deklaration, innehållande, att den svenska
hjälpen endast skulle användas i Östersjön eller på sin höjd i
Nordsjön2. De båda brefven, som äro daterade aug. utan
angifven dag, blefvo emellertid ej afsända, och om orsaken härtill
upplyser en ny privat skrifvelse från Deforgues till Verninac af
den 3 sept. Häri omtalas, att välfärdsutskottet, nu funnit det
vara stridande mot republikens principer att afsluta fördrag, som
kunde nödga till inblandning i tvister mellan främmande makter;
när friheten blifvit konsoliderad och republiken erkänd, skulle
denne lugnt njuta af sin fred och ej återtaga vapnen för något
annat ändamål än sitt eget försvar eller för att beskydda andra
folk, som ville afskaka sina tyranners ok. Genom det ifråga-
1 Möjligen var det äfven utskottets. På Verninacs depech af den 29 juli
förekomma nämligen korta randanmärkningar, öfverensstämmande med Deforgues’
svar; om dessa anmärkningar härleda sig från utskottet och beteckna dess beslut,
eller från ministern eller från le conseil exécutif, kan jag ej afgöra.
2 Ett bref af den 8 aug. från Deforgues till Descorches, som efter
Sémon-villes missöde fick fortfara att vara Frankrikes ombud i Konstantinopel, bestyrker
också, att Deforgues’ ursprungliga afsigt var att hålla fast vid det svenska
förbundet. Det heter häri: »La Suède est préte à seconder nos vues et donnera à
cette puisance (Ryssland) assez d’occupations dans la Baltiqne pour la faire
renoncer à ses vues ambitieuses». Fr. Utr.-ministeriets ark. Turkiska handlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
