Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
S. J. BOfiTHIUS
pades finna ett kraftigt medel för genomdrifvandet af sitt
»system» i dess helhet, och han svarade rikskansleren den 14 mars
under framhållande af de faror, som skulle uppstå från
Ryssland, om förbundet ej komme till stånd, att den separata artikeln
vore olämplig, då hertigen ville, att det ej skulle blifva kändt,
hvarifrån han erhölle subsidier. Att detta var från Frankrike,
måste nämligen intagas i en sådan artikel, och den kunde ej
hemlighållas, då den skulle förvaras i det danska kansliet. Att
hemlighålla det danska förbundsfördraget (för Grouvelle och då
naturligtvis äfven för alla andra) vore åter att göra det
illusoriskt, då dess egentliga ändamål var att blifva bekant för
Europa. Däremot var han öfvertygad om, att Bernstorff ej skulle
gifva Grouvelle några förtroenden, som kunde göra denne för
säker, ty lian önskade för mycket förbundet för att ej undvika
alt som kunde afskräcka Sverige. Slutligen afrådde Staël från
att framställa nya vilkor till Bernstorff, enär denne vid deras
första samtal uttalat sin förvåning öfver, att Sverige ej egde
nödiga penningeresurser, ehuru hertigen uppmanat till förbundet.
Staël hade då svarat, att hertigen väntade penningar från
Frankrike. Nu hade Grouvelle berättat honom, att Bernstorff ifrigt
lagt sig ut för att Frankrike skulle lemna detta understöd1.
Staëls invändningar befunnos så tungt vägande, att hertigen
genom ett bref från Sparre af den 21 mars bemyndigade honom
att, om så befans nödigt, utan vidare dröjsmål och utan alla
ytterligare vilkor underteckna förbundet2, och den 27 mars skedde
också detta.
Det svenskt-danska förbundet kom sålunda till stånd, utan
att den franska subsidiefrågan, som från svensk sida utgjorde
förutsättningen därför, blifvit klarerad. Naturligt är, att Staël
under sådana förhållanden skulle vara ytterst ifrig att få denna
sak afgjord, och man finner äfven, att han redan samma dag,
som undertecknandet egde rum, lät sin sekreterare Signeul afgå
till Paris för att underrätta om hvad som skett och söka
utverka uppfyllandet af de franska löftena, hvilka, såsom han ett
år därefter skref till välfärdsutskottet, voro den enda orsaken
1 Detta bref förvaras ej, såsom Staëls öfriga skrifvelser till Sparre bl.
Gallica, utan bl. Reuterholmska papperen.
2 Detta bref finnes bl. Rikskanslerens koncepter; att det sålunda fått plats
bland utrikeskabinettets handlingar, beror antagligen på, att däri intet förekommer
om den franska konventionen. Det upplyser för öfrigt om, att Staël i en
skrifvelse af den 16 mars framstält ytterligare »eonsiderations», men denna skrifvelse
har jag ej återfunnit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
