Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILI- LIVLANDS HISTORIA: GREFVE JAKOB JOHAN HASTFER 243
Äfven 1678 utmärkte Hastfer sig, nämligen utanför
Kristianstad. Så t. ex. stormade han i spetsen för 500 man en skans,
som försvarades af en dansk öfverste med 350 man. DeBsa
tvungos att utrymma skansen »med en förlust af 80 fångar förutom
döde, kanoner och allehanda ammunition».
Äfven flere gånger under Kristianstads belägring visade
Hastfer stor duglighet och det i konungens egen åsyn. Detta
förskaffade honom följande loford af Karl XI, att »han visat
sådan nit och redelighet, att den af en rättsinnig och trogen
undersåte icke högre kunde åstadkommas».
Så länge kriget i Skåne varade, kommenderade Hastfer
gardet och fick ytterligare mottaga flere bevis på konungens erkänsla.
1679 fick han rätt att utom sin öfverstelön äfven uppbära
överstelöjtnants gage från den 1 jan. 1678 \ »intill vi godtfinna att
förordna och tillsätta någon verklig öfverstelöjtnant under bemälte
vårt lifgarde». Dessutom fick han på samma gång flere andra
större eller, mindre ekonomiska fördelar. Allt detta, emedan »vi
erkenne med särdeles nåde den osparda nit och omsorg, som I
till vårt gardes recruterande och conservation städse hafve
användt och påskina låtit».
Hastfer var öfverste för lifgardet till fot och drabanterna
till häst vid 1680 års märkvärdiga riksdag. Han tyckes dock
icke vidare deltagit i sjelfva förhandlingarna på riddarhuset,
åtminstone spelade han icke där någon betydande rol. Detta gjorde
däremot, såsom redan sagdt är, Klas Fleming och bröderna
Wachtmeister. Däremot skola gardets officerare, hvilka till större
delen utgjordes af Est- och Livländare, ehuru introducerade på
svenska riddarhuset, hafva deltagit i förhandlingarne under
ledning af de nyssnämnda herrarna och deras meningsfränder.
Hastfer tyckes hufvudsakligen hafva sysselsatt sig med att
hålla sitt folk i ordning att handla, om så skulle behöfvas.
Det påstås, att hans trupper skulle hafva hållits vid godt mod
genom en förhöjd sold, som skall hafva utbetalats ur konungens
handkassa. 2 Detta kan vara möjligt. Däremot tror jag icke, att
gardet vid detta tillfälle, såsom några uppgifva, var manstarkare
än förut eller 2,000 man. Dess normala styrka då som efteråt
under Karl XI:s regering, var enligt mitt förmenande, 1,800 man;
drabanterna åter 200 man.
1 Öfverstens lön var 1,350 daler s:mt, överstelöjtnantens 630. Krigsark.
J Fryxell, XVI, s. 137—38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
