Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILI- LIVLANDS HISTORIA: GREFVE JAKOB JOHAN HASTFER 251
dag i följd af hans häftiga och obändiga lynne, hvilket dock ej
hindrade att Lichtone efter åtskilligt att döma var en man af
hjerta, detta till och med mera än Wachtmeister. Hastfer
däremot tyckes, ehuru han var en man af starka lidelser, ha egt en
stor kallblodighet och sjelfbeherskning.
Några studiernas eller idéernas män voro desse tre icke, ej
heller voro deras teoretiska kunskaper synnerligen stora. De
kunskaper, de egde, hade de förvärfvat i lifvets skola, och här
tyckes Hastfer varit den, som förstått att lära mest. De voro
alla praktiske män med skarpt öga för sina egna intressen, och
fördelar, ehuru på mycket olika sätt. I politiken voro de hvad
som i våra dagar kallas realpolitiker, Wachtmeister detta dock
efter 1682 mer i teorien än praktiken. — Alla tre uppnådde de
högsta värdigheter som svenska undersåtar kunde vinna. De
hade ock sträfvat härefter, om ock med olika ifver och af olika
motiv. Wachtmeister var den minst ärelystne. Sina höga
värdigheter tyckes han egentligen ha värderat för de fördelar de
beredde honom, ehuru han lika litet som sin broder Hans sökte
skaffa sig sådana på otillbörligt sätt. I det politiska lifvet
deltog Axel Wachtmeister föga efter nyssnämnda år; hans
ärelystnad tyckes hufvudsakligen ha gått ut på att vara sin konungs
närmaste och förtroligaste vän, hvilket han ock var i 19 år
eller så länge konungen lefde. I lynne och lefnadssätt rådde
ock mycken öfverensstämmelse dem emellan. I konungens
öfverdådiga ridter var Wachtmeister den vanliga stallbrodern.
»Ensamma eller i mindre sällskap såg man dem likasom ett par
ostyriga gossar rycka och skuffa hvarandra fram och tillbaka»1.
Lichtone och Hastfer voro ock understundom med om samt
roade af dylika saker, men för dem voro dessa mera medel och
mindre mål än för Wachtmeister, ty både Lichtone och Hastfer
hade en djärf och stor, om än också icke hög ärelystnad.
Att komma fram i verlden var för dessa handlingskraftige
män ett verkligt behof. Medgifvas må ock, att de tyckas ha
haft sin lust och fröjd åt det arbete deras offentliga verksamhet
kräfde. . Därtill bidrog ock, att de älskade makten för maktens
skull, hvilket i hög grad gäller om dem bägge, men i synnerhet
om Hastfer.
I intellektuel begåfning var Axel Wachtmeister minst,
Hastfer åter den rikast utrustade af desse tre män. Den sist-
1 Fryxell, XX, s. 52—59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
