- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
254

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

A. HAMM ARS KJÖLP

uppenbar osanning. En, som det gör, visar ej en sådan
nitälskan och intresse för undervisningsväsendet som Hastfer. Det
svenska universitetet i Livland, liksom undervisningsanstalterna
i allmänhet därstädes, hade i Hastfer icke blott en mäktig, utan
ock en verklig vän och gynnare. Ingen vetenskapsman kan i
varmare ordalag erkänna en akademis nytta och betydelse än
Hastfer gjorde i bref till sin kunglige herre. 1

Jag tror ej att Hastfer kan få namn af att ha varit hvad
man kallar en from man, men att han varit af ett religiöst sinne
och haft ögat öppet för religionens vigt och betydelse, är säkert.
Det framgår tydligt af detta bref, i hvilket han skrifver: »Jag
kan i ödmjukhet försäkra, att i Sverige stallen och här —
krogarne äro bättre bygda än kyrkorna och die Gotteshäuser på
många orter i Livland. Redan förlidet år, vid den resa jag då
gjorde genom landet, märkte jag detta med förvåning och suckan».2
Han var härvid icke heller blind för de faror, som genom
gudstjensten och kyrkornas försummande och vanvårdande kunde
hota den lutherska religionen i Livland. Han fruktade för, att
den i grannlandet Polen herskande katolska kyrkan skulle locka
de livländska bönderna till sig. Under svenska väldet vardt
dock ej den katolska kyrkan farlig for lutherska läran i Livland,
men i våra dagar har den grekiska kyrkan blifvit det. Hade
Livlands adel, sedan den kom under Ryssland, lika mycket
vårdat sig om den lutherska kyrkan och böndernas religiösa
uppfostran som Hastfer, så skulle den lutherska kyrkan nu stödjas
ej blott af Tyskarne i Livland, utan äfven af Ester och Letter.
Det länder Hastfer till heder, att han icke blott ville hålla
kyrkorna i anständigt skick, utan ännu mer att han med allt sitt
inflytande sökte befordra bibelns öfversättande på estniska och
lettiska språken, samt att han fordrade, att socken-presterna
skulle kunna predika på böndernas språk. Icke heller tyckes
han hafva varit så hård och elak, som man velat påstå. Om
han det varit, skulle han ej hos konungen »intercederat» för de
stackars fattiga fader- och moderlösa barn, hvilka endast genom
»konungens kända mildhet» och godhet kunde få något »soulage-

1 »Was aber die Academie vor herrliehen Nntzen geben würde, ist nnnöthig
weitläufftig anzuführen. Gewiss ist es, dass der Adel nicht capable ist seine
kinder auf auswärtige hohe Schulen zu senden, dadurch manch herrlich
ingenium, welches sonst dem publico nützlich würde dienen können, zurükke
gesetzet werden muss, welches auf einer Universität im lande mit besserer commodität
und weit geringem kosten könte gehalten werden.» 1687 "/„.

a ">/10 1687. Liv. 216.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free