- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
262

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262

A. HAMM ARS KJÖLP

livländska medelklassen liksom om adeln, att den frambragt
många dugliga män, men intet egentligt snille. Som bekant
voro Palmstruch, svenska riksbankens upphofsman, och
Rade-macher, grundläggaren af Eskilstuna järnmanufakturverk,
Liv-ländare.

Alla dessa voro krigets, administrationens eller de praktiska
yrkenas män. Men dugliga män inom vetenskapen saknas icke
heller alldeles, enkannerligen gäller detta inom den historiska
forskningen.

Men i allmänhet kan man- säga, att endast ett svagt
skimmer af idealitet hvilar öfver Livlandens folk. Detta gäller i
synnerhet om adeln. De brister, som pläga vidlåda aristokratier
i allmänhet, återfinnas därföre ock i större mått hos den
baltiska adeln än hos någon annan adel inom det germaniska eller
romaniska Europa. Feodal-adeln hade sina korståg, sitt
riddareväsen och sin poesi. Så godt som allt detta saknade den
livländska, ty den religiösa hänförelse, som fans hos de första
livländska korsfararne, var ytterst ringa och förflyktigades dessutom
snart. Livländarne voro äfven under medeltiden tappre och
duglige stridsmän, men något riddareväsen i detta ords högre
bemärkelse fans knappast hos dem, ännu mindre någon poesi.
Medeltids-adelns skuggsidor funnos i större mått hos den
livländska adeln än hos den öfriga vesterländska, och här varade
de också längre.

Kanske var detta den förnämsta orsaken till att det lilla
skimmer af idealitet, som den egde qvar, alldeles försvann. Ur
det öfriga Europas adel framgingo män, soin äro sitt folks ära,
på samma gång de också kunna sägas hafva främjat sina
respektive fäderneslands bästa samt gagnat civilisationen. Ett
lysande bevis härpå lemnar t. ex. den svenska adeln. Men lika
litet som livländska adeln mäktade frambringa någon Engelbrekts
eller Sturarnes eller Gustaf Vasas like, då »Livlanden» behöfde
sådane män, lika litet har den frambragt sådana skapande
statsmän eller store fältherrar, som vår storhetstid lät födas.

På sätt och vis fortlefde, såsom redan sagdt är, medeltidens
politiska och sociala åskådningssätt för länge hos Livländarne.
De ha ännu mycket af dess individualism och sociala begrepp
qvar, och detta varder kanske en gång deras undergång. Detta
i förening med deras skaplynne och flere andra omständigheter
gjorde, att de voro svåra att handskas med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free