Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
L. BERGE K
hasp, stod ej att få upp. När han så varsnade sina tre
följeslagares blodiga lik å gården, fann han ingen annan utväg
återstå än att fly. Jens Kofoed och hans kamrater hade emellertid
nu hunnit hemta sig efter sin skräck och stuckit ridfogden ihjäl.
Utkomna på gatan uppmanade de borgarne att skjuta flyktingen;
detta verkstäldes af Klaus Hög, också »långe» eller »store» Klaus
kallad, hvilken var styfson till Villem Klausen, en bror till den
yngre borgmästaren och en stor krypskytt. Det ställe, där ^
Printzensköld föll för kulan, var, där nu den långa granitstenen
ligger på Storgatan. Snapp stupade under försvaret af liket,
som de upproriske ville plundra och misshandla, och till hans
åminnelse är den mindre granitstenen.
Det var vid fyratiden, som guvernören slog sig ut. Allt
hade varit förloradt, om ej Klaus Hög skjutit så säkert. Hade
Printzensköld ej sprungit Storgatan framåt, utan vändt in på
Söborgsgatan, hade han troligtvis undkommit. Alla i Rönne
inkvarterade svenskar mördades. Dock var deras antal ej stort,
blott ungefär 20 män.
Nu sände Jens Kofoed till alla landsändar underrättelse om
Printzenskölds död och gaf befallning åt bönderna, att efter
verkstäld »svinslagt» väpnade draga mot Hammershus.
Naturligtvis var dock denna befallning gifven förut och bönderna hade
förstått vinken:
»De Bönder de ordre sas vel forstod,
Vi gjör ikke Pölse af dette Blod»,
heter det i visan. Ringningen blef, utom att den
sammankallade folket, signalen till ett allmänt blodbad på svenskarne. En
bonde slog ihjäl 4 inkvarterade svenskar; en gammal käring
ensam 7. Hela antalet af fallna uppger Skovgaard, i enlighet
med »alle gamle Viser og Optegnelser», till 965, d. v. s. mer än
10 gånger så många, som det på ön fans lefvande svenskar!
Många svenska officerare, 2 majorer och ett större antal
kaptener, måste äfven släppa lifvet till. Dock skola 12
inkvarterade svenskar fått försköning.
Jens Kofoed satte sig i den fallnes kappa och försedd ined
dennes vapen upp på Sköld. De 3 Hasleborna följde honom
norrut. På herr Jakob i Nyker »agtede de gjöre en Ulykke»,
men han skontes på grund af sitt andliga stånd. De togo ej till
Hasle, utan direkte till Ruth, där de blefvo förstärkta. Utanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
