Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINTZENSKÖLDS MORD OCH UPPRORET PÅ BORNHOLM 165 8 331
af uppsatsen. De utgöras dels af Karl X Gustafs instruktion
för kommissarierna öfver Bornholm, Printzensköld och
häradshöfding Johan Sylvius, deras »Ransakning» eller Berättelse om
allmänna förhållandena på ön, 3 bref från guvernören till
konungen och sekreteraren Taubenfelts bref till den samme
an-sående Printzenskölds död och upproret; dels af 10 bref från
Printzensköld till Skånes generalguvernör G. O. Stenbock, hvilka
komplettera de till konungen sända. Dessa 10 bref äro tryckta
1871 i »Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och
beskrifning»; de öfriga dokumenten 1858 i »Handlingar rörande
Skandinaviens historia, 39 delen.
Guvernören fick sin fullmakt den 28 mars. I slutet af april
uppehöll han sig i Kristianopel, där han inväntade Sylvius och
hvarifrån transporten af garnisonen skulle ske. Denna bestod af
64 man af Vesterbotten regemente; fyllnaden i 100 man skulle
tagas ur Håkan Skyttes regemente (= Kronobergs regemente).
Därtill kommo 1 kapten, Nils Holm, 1 löjtnant, Per Lagman,
1 fänrik, Gustaf Sabbel, 9 man underbefäl, 2 trumslagare, 2
pipare och 4 mönsterdrängar, summa 120, hvilket någorlunda
går upp mot de Thurahs uppgift, 130 man, hvaribland troligen
några tjenare och tulluppsyningsmän inberäknats. Fyra kanoner
och 40 centner krut medföljde. 1 Sylvius tycks hafva kommit
senare än Printzensköld, ty det heter, att den förre medfört
exportförbudet. »Ransakningen» är daterad Rönne den 17 maj.
Naturligt är, att Printzensköld hade sina blickar fästa i
synnerhet på möjligheten att bringa upp så mycket krigsfolk som
möjligt, men han säger sanningsenligt om den bornholmska
na-tionalbeväringen (inrättad af Kristian IV), att »den har allenast
varit uppbragt till öns eget försvar och icke varit ämnad att
användas i någon af Danmarks öfriga provinser eller följa någon
armé i falt.» Fästningen var usel, utan tak, alla rummen, på
två när, voro förderfvade. Manskapet bodde i ett stall, som
uppförts i senare tider. Tullen ansågs inbringa 2,000 dlr smt;
en svensk tullinspektor omtalas; den svenska tulltaxan var införd.
Invånarne, som i början voro vid bästa lynne, beklaga sig
dock öfver exportförbudet, och guvernören frågar därför, om ej
utskeppning på svenska orter får ega rum — ett förslag, som
först flera månader efteråt bifölls. 2
1 Se första och sjette brefven till generalguvernören.
2 Från Rönne den 2 mnj till generalguvernören.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
