Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
andra dotter, blef gift med svenske herremannen Nils Blake och egde
de dottern Kristina, som i jan. 1205 blef gift med norske jarlen
Håkan Galen. 1 — Håkan Galen var svensk till sin härkomst, tv
hans fader var lagman Folkvid i Vermland, modern åter k. Sigurd
Munds dotter Cecilia († omkr. 1186), som innan sin första mans
död gifte sig med Bard Guttormsson på Rein († 1194).2 — Mot jarlen
Håkan Galens giftermål med Kristina gjorde ärkebiskopen i Nidaros
invändningar, förmodligen, såsom ock Munch antager (III, 462, n. 2),
på grund af slägtskap: antingen Håkan slägt med Kristinas fader
Nils Blake eller Håkans fader Folkvid med svenska konungahuset;
dock eger det förra mer sannolikhet för sig än det senare. Efter
Håkan Galens död (jan. 1214) begaf sig enkan Kristina till
Vestergötland, blef där gift med lagmannen Eskil Magnusson (Birger jarls
halfbroder) och dog först 1254. 3 I sitt förra gifte med Håkan Galen
egde hon sonen Knut, som uppfostrades i Vestergötland hos
styf-fadern lagman Eskil, och i Sverige kallades Knut Kristinasson efter
modern samt kon. Erik Erikssons frände (»cognatus») och råd (Sv.
Dipl. I, n. 216). Han lemnade i midten af år 1226 Sverige och
begaf sig till Norge, där han uppträdde med anspråk på norska
tronen och i början kallades junker Knut, men sedermera Knut jarl. 4
Egendomligt nog visar hans sigill, sådant han brukar det under sitt
vistande ’i Sverige, ett gående lejon. 6 Troligen afses med denna
vapenbild lejonet i det norska konungavapnet; åtminstone kan det ej
gerna vara hans mödernevapen. Han var gift med norske jarlen
Skule Bardssons dotter Ingrid. Munch antager (IV, 9), att Knut
jarl hvarken med sin gemål Ingrid eller i något senare, nu okändt
gifte, egt barn; emellertid nämnes i Sverige en Cecilia, Knut jarls
dotter, som varit gift och (1270?) egde en son vid namn Birger
och en dotter Ingegerd. 8 Då hon egde gård i Vermland och bar
samma namn som Knut jarls farmor samt ingen Knut jarl vid denna
tid lefde i Sverige, så ligger nära till hands att antaga henne vara
en dotter till nämde Knut.
Erik den helige egde äfven en broder Joar Jedvardsson (S.D. I,
n. 67, 64), som lefde ännu under Knut Erikssons regering; men
huruvida han egde efterkommande, är svårt att afgöra. En omstän-
1 F.M.S. XI, 318. Munch III, 434, bevisar att Nils Blake ej är densamme
som Nils, Simon Skalps son, utan framställer den sannolika förmodan, att han
var en svensk raan, hvilket han stöder på det antagandet, att dottern Kristina
kallas svensk och var gift med en svensk lagmans son. Se för öfrigt Flatevarbok
III, 8 och Munch, a. a. Ill, 475.
2 Flatevarbok II, 623, 639, III, 3; Munch, III, 35, 120, 196; Strinnholm,
IV, 181.
3 Munch III, 214, 557, 591; Strinnholm, IV, 276, 277.
4 Flateyarbok III, 214, 534.
8 Hildebrand, Sv. sigill III, n. 6.
8 S.D. I, n. 900. Att med de gamla genealogerna (Rasmus Ludvigsson o.
Peder Månsson Utter) antaga henne vara dotter till hertig Knut i Reval och
syster till Svantepolk Knutsson finnes ingen anledning, då Svantepolk ej nämnes
i brefvet och dessutom på de ställen, han kallas hertig Knuts son, äfven plägar
få tillägget »i Reval».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
