Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
372
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Först må utredas, på hvad sätt Filip Finvidsson af Rumby var
slägt med Erikska ätten. Han förde i sitt vapen en rutad snedbjelke, [1]
liknande det vapen (frånsedt korset), hvilket fördes af den förut nämde
lagman Lars Petersson i Östergötland och sannolikt äfven af dess
broder Filip Petersson. På grund häraf är det måhända icke for
djärft att antaga Filip af Rumby härstamma från sagde Filip, k. Erik
Knutssons dotterson. Filip Finvidssons fader hette förmodligen Finvid
Filipsson [2] och skulle då vara son till Filip Petersson. Filips af
Rumby ena son bär namnet Jedvard (S.D. II, n. 1541), som ej
förekommer i diplomen sedan Erik den heliges broder kallas
Jedvardsson. Detta kunde ju ock vara ett bevis för dessa personers
härstamning från Erik den helige. Filip af Rumby var gift med en
syster till ridd. Johan Elofsson (vingad pil), ty Filip är målsman för
sina barn vid godkännandet af Johan Elofssons dotters, Kristinas,
testamente 1295 och kallas Filips dotter Ingegärd syskonbarn
(»consobrina») af nämde Kristina (S.D. II, n. 1148, n. 1095). Förutom
Ingegärd egde han barnen Jedvard, Johan och Peter samt Helena
(S.D. n. 1541, 1095, 2553 m. fl. st.). Jedvard blef 1307 gift med
lagman Nils Sigridsson (Natt o. dag) i Värend dotter Birgitta (S.D.
n. 1541) och afled barnlös emellan 1328 och 1330 samt ärfdes af
syskon och syskonbarn samt Bengt Sigurdsson (menniskohufvud) och
Eskil Andersson (lejon o. lilja) (S.D. n. 2654, 2813), hvilka två
senares slägtskap med Jedvard Filipsson dock är omöjlig att utreda.
Johan Filipsson var först kyrkoherre i Knifsta (1307) och sedan i
Frösunda; lefde ännu 1320, men är död 1328 (S.D. n. 1541, 2654
m. fl. st.). Peter Filipsson var munk af predikarebrödernas orden,
men blef slutligen ärkebiskop 1332 och dog d. 12 aug. 1341 samt
ärfdes af systern Ingegärds barn. Helena Filipsdotter var nunna i
Sko kloster 1326—28 (S.D. n. 2553, 2654). Ingegärd Filipsdotter
var gift med Magnus Gregersson (två snedbjelkar) och egde i sitt
gifte 7 barn. [3] — Äfven må här anföras en omständighet, som äfven
kan bero på slägtskap med Erikska ätten. Nämde Ingegärds och
Magnus Gregerssons son Greger Magnusson, blef omkr. 1338
landsförvist för fiendtliga stämplingar mot k. Magnus Eriksson samt hans
gods indragna till kronan. [4] Han kan möjligen, stödande sig på sin
slägtskap med Erikska huset, under dessa oroliga år satt sig i spetsen
för de missnöjda aristokraterna för att dymedels tillvälla sig makten,
och just på den grund ha blifvit landsförvist. Anmärkas bör äfven,
att de gamla svenska historieskrifvarne ha haft någon liten kännedom
om, att en medlem af slägten med två snedbjelkar gjort anspråk på
tronen, ehuru de till den ändan uppdiktat både namn och giften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
