Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Några ord om chifferskrift.
Uti det nyss utkomna första bandet af andra afdelningen utaf
Axel Oxenstiernas Skrifter (Gustaf Adolfs bref till rikskansleren)
meddelas under N:o 602 ett chifferbref, hvilket på grund af felande nyckel,
när bandet trycktes, måst lemnas olöst. Då förf. af dessa rader
sysselsatt sig med chiffertydningar och genom användande af de metoder,
man har, för okända chiffers utletande, lyckats finna denna nyckel,
har han trott det kunna vara af intresse att meddela lösningen af
ifrågavarande bref liksom några kortfattade notiser i allmänhet rörande
chifferskrift och dess tydande.
» *
•
All hemlig eller s. k. chifferskrift kan ytterst hänföras till tvenne
stora hufvudgrupper, skilda från hvarandra därigenom, att i den ena
utmärker hvarje chiffertecken en bokstaf, i den andra åter ett helt
ord. Såsom en mellan dessa båda stående grupp skulle man ock
kunna betrakta det system, där hvarje tecken motsvarar en stafvelse
Till tecken användes vanligen siffror eller bokstäfver, äfvenså figurer
eller linier. Under dessa grupper, och framfor allt under den första,
finnas snart sagt otaliga chifferspråk eller system, hvilka emellertid
från lösarens synpunkt kunna sammanföras till vissa typer.
Fäster man sig till en början vid den första hufvudgruppen, där
hvarje tecken motsvarar en bokstaf, så utmärkas de olika typerna här
däraf, att man antingen kan skrifva med endast ett teckenalfabet,
d. v. s. att hvarje bokstaf blott har ett enda tecken, eller ock kan
man samtidigt använda flera alfabet, i hvilket fall hvarje bokstaf har
flera tecken. Den senare typen har tvenne former: en, där samma
tecken alltid utmärker samma bokstaf; den andra, där samma tecken
utmärker olika bokstäfver allt efter den plats de ha uti skrifvelsen.
Efterföljande skema förtydligar de båda senare formerna. Om man
bestämmer sig för att välja tal till chiffertecken, så utmärker i förra
fallet exempelvis 10, 11 och 12 alltid a, 13, 14 och 15 alltid b
o. s. v. I senare fallet åter tager man t. ex. lika många tal som
det finnes bokstäfver, och bildar därefter af dessa tal, genom att
omkasta deras ordningsföljd, ett visst antal olika teckenalfabet. Yälj
t. ex. talen 10—38 för att beteckna bokstäfverna a—ö. Man kan
då bilda sig följande teckenalfabet:
abcde fgh ............... å ä ö
l:a 10 11 12 13 14 15 16 17 ............... 36 37 38
2:a 11 12 13 14 ....................................... 37 38 10
3:e 12 13 14 15....................................... 38 10 11
1 Vi lemna alldelea I sido sådana system, der ett enda tecken utmärker en
hel mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
