Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
-många uddar bruteu linie. Vid lösningen lägger mottagaren sin
nyckel, alldeles lik afsändarens, på depechen, inpassar noga fixpunkterna
och följer därefter den brutna linien, hvars hörn ju då måste falla
på någon af nyckelns parallela linier samt uppskrifver så hvilken
bokstaf som denna linie betecknar, och depechen är löst.
B) Flera alfabet, a) Första formen. En qvadrat inrutas
liksom en multiplikationstabell, så att å hvarje sida finnas två rutor
mer än alfabetet har bokstäfver. I rutorna skrifvas nu bokstäfverna,
exempelvis så här:
a b c d e f g h i j k
8 b 0 d e f g I k i j k 1
b c d e f g h i j k 1 m
0 d e f g h i j k 1 m n
d e f g h i j k 1 m n 0
e f g b i j k 1 m n 0 P
f S h i j k 1 m n 0 P q
g h i j k 1 m n 0 P q r
h i j k 1 m n 0 P q r 8
i j k I m n 0 P q r 8 ■ t
j k 1 m n 0 p | q r 8 t Q
Chiffern för t. ex. g (7:e bokstafven i öfversta raden) fås genom
produkten af de bokstäfver som stå lodrätt under g och den ytterst
vtill venster stående bokstaf, och kan således vara ah eller bi eller
cj o. s. v. Bokstafven d kommer att betecknas af ae, bf eller cg
o. s. v. Vid upplösning af ett efter detta system skrifvet bref går
man till väga på omvändt sätt. Om t. ex. tecknet fi skall lösas
tager man reda på / uti den yttersta venstra raden, följer sedan den
horisontela rad hvari / står tills man träffar i och ser till hvilken
bokstaf som i öfversta horisontela raden står midt öfver i (här c), hvilken
då är den sökta bokstafven.
b) Andra formen. Bandchiffer. Med noggrant iakttagande af
lika afstånd mellan alla bokstäfver, skrifver man på ett papper eller
en linial ett alfabet (kalladt fast) och på ett annat papper tvenne
sådana (kallade rörliga) omedelbart efter hvarandra, hvilka papper
tillsammans med ett visst öfverenskommet ord (nyckelord) utgöra
nyckeln. Tag t. ex. lind till nyckelord. Den skrifvelse som skall
chiffreras, utskrifves först med vanliga bokstäfver, hvilka sedan, oafsedt
ordindelning, delas i grupper om lika många bokstäfver som
nyckelordet har sådana, alltså här 4 i hvar grupp. Det rörliga alfabetet
lägges nu nedanför det fasta på så sätt, att bokstafven 1 (den första i
nyckelordet) i rörliga alfabetet kommer under a i det fasta. 1 det
fasta alfabetet tager man sedan reda på första bokstafven i den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
