Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FOLKUNDERVISNINGENS UTVECKLING
2 7
en mycket omfattande literatur af tryckta skrifter — hvarom ock de
många i noterna omnämnda arbeten bära vittne — likasom de i
Riksarkivet förvarade stora samlingar, sora innehålla de förut
omtalade obearbetade uppgifterna från äldre tider; men han har
dessutom i flera konsistoriearkiv förskaffat sig excerpter ur domkapitlens
protokoll, visitationsböcker och dylikt för att därigenom ännu mera
öka åskådligheten af den genomgångna utvecklingen. Man nästan
häpnar öfver detta mångsidiga och storartade material, som förf. har
att bjuda på, och frågar sig ofrivilligt: kan det vara möjligt, att hr
T. på den korta tid, han kunnat egna häråt, hunnit noggrant och
grundligt tillgodogöra sig alla dessa olika tryckta och otryckta källor?
Eör att till någon del kunna besvara denna fråga ha vi
företagit oss att granska särskildt de delar af förf:s arbete, som
företrädesvis stödja sig på de källskrifter i Riksarkivet, hvilka ingen före
förf. bearbetat. Hit räkna vi redogörelsen för barnaundervisningens
tillstånd och förslagen till dess förbättrande från senare delen af
frihetstiden (sid. 108—141), »folkundervisningen hos knnslersgillet»
(sid. 161—173) samt »folkundervisningens ställning 1814», »förslag
till folkundervisningens förbättring, inlemnade till Uppfostrings-komitén
[af år 1812]» och »Uppfostrings-komiténs arbete för
folkundervisningen 1814—1823» (sid. 184—223). Det säger sig själft, att en
granskare icke kan hafva tid att kontrollera befogenheten af åtskilliga
öfversigts-uppgifter, emedan detta ju vore att ånyo bearbeta hela
materialet, utan måste han nöja sig med att pröfva
detalj-uppgifternas riktighet. Men detta bör ock för ändamålet vara tillräckligt,
enär beskaffenheten af åtskilliga vigtigare detaljuppgifter torde vara
ett tämligen osvikligt kriterium på värdet af de generella omdömena
och öfversigterna.
En iakttagelse, som genast faller i ögonen vid en jämförelse
mellan källskrifterna och hr T:s bearbetning, är dess ofullständighet.
Väl är det sant, att förf. icke uppgifvit sin bearbetning vara
uttömmande; han säger till och med tvärtom, t. ex. vid redogörelsen för
Kanslersgillets tid, att hans afsigt därmed endast vore »att lemna en
känning af hur landet låg» (s. 161), liksom vid redogörelsen för
ställningen år 1814 inom Skara stift (s. 188): »jag skall lemna en
axplockning här som förut». Men under sådana förhållanden torde det kunna
med skäl ifrågasättas, om förf. icke misstagit sig, då han ansett det
af honom samlade materialet »lemna en skäligen öfverskådlig och
exakt bild af den genomgångna utvecklingen». Det synes oss, som
skulle förf. gjort sig mera förtjänt om den svenska
folkundervisningens historia, ifall han inskränkt sig till att uttömmande behandla
eu, låt vara ganska kort, period af den samma, där han varit utan
föregångare, i stället för att såsom nu bjuda på »aliquid in omnibus,
sed nihil in toto». Det förefaller oss dessutom, som hade förf.
företrädesvis plockat de ax, som genom en pikant doft frapperat honom,
mindre dem, som kunde anses såsom uttryck för växtlighetens medelvärde.
Vida betänkligare är emellertid det skick, i hvilket förf.
öfverlemnat många af dessa »ax» till allmänheten. Somliga af dem ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
