Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FOLKUNDERVISNINGENS UTVECKLING
2 7
klockaren undervisa sina barn i skrifning och räkning Detta
synes godt och väl, men det blott synes så 2.»
S. 197 citerar förf. följande »praktstycke i resonnementsväg»
från södra Elfsysseis prosteri af Göteborgs stift:
»I denna landsorten äro hemmanen små och spridda samt
fattigdomen allmän, hvarför det icke är att förmoda några bidrag af
allmogen till underhåll af sockenskolor. Prosteriets presterskap och
ståndspersoner äro nöjda med folkundervisningen 3.»
Härpå tillägger han själf: »Det fans dock icke någon ordnad
undervisning i något enda af de 8 pastoraten–—. Hvadan
då detta omdöme? Jo, prosteriets presterskap och ståndspersoner
1 I verkligheten har pastorn yttrande följande lydelse:
»Undervisningen för allmogens barn börjas här af föräldrarne siälfve,
fort-sättes nf dem och presterna samt fullkomnas af de sistnämnde. Så snart barnen
kunna tala samt fått något minne och begrepp, lära föräldrarne dem genast
deras bordsböner, morgon- och aftonböner samt den apostoliska tron m. m. Vid
5:e eller 6:e årets ingång begynna de med deras innanläsning i ABC-boken,
katekesen och psalmboken, hvarefter, då barnen kunna väl och redigt läsa i
dessa böcker och stundom i bibeln, föräldrarne börja med katekesens
utanläsning, som merendels är fullkomnad på 8:e, 9:e eller 10:e året. Då föräldrarne
själfve stundom ej hafva tillfälle att lära barnen läsningen i bok, anlitas därtill
klockaren eller andra gamla personer af båda könen, som emot betalning
merendels af en halfspann råg och något penningar taga barnen till sig och
bokläsningen besöija, hvarunder likväl föräldrarne själfve hålla barnen med mat,
som hvarje söndag dem tillföres. När föräldrarne eller fosterföräldrarne äro
utfattige, erhålla de af församlingarne understöd till denna kostnaden antingen
genom sammanskott eller utdelning ur fattigkassan. Vid årliga husförhören
undersöker presterskapet noga (och jämväl vid andra tillfällen), huru föräldrarne
själfva eller andre, hvilka de i sitt ställe anordnat, fnllgjort
undervisningsskyldigheten samt huru barnen derunder förkofrat sig, då till dem, som därvid
synnerligen utmärkt sig, små premier af katekeser eller dylikt sedermera af pastor
utdelas med högtidlighet i kyrkan. De af allmogen, som därtill hafva råd och
lägenhet, låta vid 9?e och 10:e året eller stundom senare, lära sina söner skrifva
antingen af klockaren eller någon annan skrifkutmig person, hvarå i
grannskapet finnes tillgång.» (Link. stifts ber. s. 623 - 624).
2 Däremot yttrar pastor i V. Eneby själf följande:
»Undervisningsanstalterna härstädes synas icke vara svarande emot sina behof i ett så stort och
vidsträckt pastorat; men dock likväl äro de det, tv invånnrne härstädes kunna i
allmänhet väl läsa, hafva någorlunda begrepp om hvad de läsa samt ställa
derefter sin lefnad i en anständig vandel, varandes brott och laster här mera
sällsynta än annorstädes. Likväl skulle det vara nyttigt, om i detta vidlyftiga
pastorat, där månge hafva 2 à 3 mils väg till kyrkan, en ambulatorisk skola i
läsande och synnerligast skrifvande och räknande, kunde inrättas — — —.»
3 I st. f. den senare punkten heter det i originalet: »Men om emellertid
den i Kongelfs stad befintliga skola, som tillförene varit trivialskola och haft
tvänne lärare, näml. en rektor och en kollega, och för några få år sedan blifvit
förvandlad till pedagogi, måtte icke allenast få sin förra bestämmelse, så att
ynglingar där kunde beredas till duglige ämnen för gymnasium, utan ock att
lektionerna dessa lärare emellan måtte så blifva fördelte, att ynglingar, som
endast kortare eller längre tid vilja i skolan njuta undervisning, må fä lära
gudaläran, skrifva, räkna, geografi, historien, geometrien samt de lefvande
språken, sn tror man, ott detta kontrakt blifver väl belåtet med sine
undervisningsanstalter, varande detta icke blott presterskapets, utan ock andre ämbetsmäns,
ståndspersoners och flere af allmogens önskningar, hvars tankar jag ansett för
en skyldighet att vid detta grannlaga ämne inhämta."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
