- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
28

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

ÖFVEBSIGTER OCH GliANSKNlNGAR

ståndet i så gynsam dager som möjligt.–-Regeringen be-

falde ock, att församlingarna borde vara betänkta på att anskaffa
barnlärare på de orter, där socknarnes vidd gjorde det omöjligt för
klockarne att kunna vederbörligen sköta undervisningen». Verkliga
förhållandet åter var, att, såsom hr Nordström (s. 11) särskildt
påpekar, presterskapet i sina »besvär» hade anhållit, »att hvarje
församling förbindes antaga barnalärare på de ställen, hvarest klockarena
icke kunde o. s. v.», men att det starkare uttrycket »förbindes» blef
i Kongl. Maj:ts resolution ersatt genom det ofvan anförda »böra
vara be[eg. om-]tänkte att» o. s. v.

S. 188 omtalar förf., att pastor i Amnehärad af Skara stift »ofta
fick låta ungdomen gå tre år på nattvardsläsning och ändå fann dem
omöjliga». Likaså s. 197, att »från Kind klagas, att 15 à 16 års.
barn stafvade uselt och läste mycket ofta alldeles orimligt dåligt
innantill». Ytterligare s. 201: »Blott 7 à 8 i hvar församling kunde
räkna och skrifva, heter det från Fole [på Gotland]»

S. 210 uppröres förf. synbarligen vid tanken på
Hernösands-konsistorium. Hur detta »hade panna stark nog att yttra sig som
följer, det är verkligen nästan både oförklarligt och oförsvarligt. ’Väl
röjer sig brist i folkundervisningen’, heter det, ’men det är dock
icke utan förnöjelse, som konsistoriet anser sig ined sanning kunna
intyga, att kristendomskunskapen i stiftets flesta församlingar visar
sig till alla delar så oförfalskad och verksam till gudsfruktan och
medborgerliga dygder som tilläfventyrs i de bygder, där skolor af
mångfaldiga benämningar allra mest florera’2. Det ligger en viss.
uddig sarkasm i dessa ord, men man torde hafva rätt att vända den
mot högvördiga konsistoriet själft och spörja, om det verkligen kände
tillståndet i sitt stift eller om det ens gjort sig mödan att ordentligt,
genomläsa de akter, sotn skulle afgå och vittna i landets hufvudstad
för srmtid och efterverld». — Reflexionerna göra sig själfva!

S. 211 citeras ett yttrande af prosten i Söderköping, Anders
Norberg, på förf:s vanliga fria sätt. Slutet förtjänar att anföras.

’ Pagtor i Amnehärad yttrade i stället: — — — »I
kristendomskunskapen är det hittills pastorns ensak ntt dem [barnen] undervisa, hvarför många,

i brist på rigtig innanläsning, få gå 2 à .? år, förrän de till nattvarden tunn»
ddmitteras, ehuru föreläsningen vanligtvis börjas i februari och fortsattes 2 à ä
gånger i veckan till midsommarstiden.» — Pastor i Tranemo församling af Kinds
kontrakt framhöll, att »de flesta läsa väl i bok, fastän det stundom händer, att
16 års ungdom ännu visa, att de af klåpare lärt stafva, och hafva svårighet
läsa rent». — Förf:s uppgift från Fole ha vi icke kunnat återfinna i pastors
berättelse: däremot nämner han, att, medan i medeltal 60 barn brukade deltaga i
den publika undervisningen i kyrkan, endast 7 à 8 om året åtnjöto skolmästarens
privata undervisning.

2 Konsistoriet yttrade i stället följande: »Oaktadt all den brist, som hör
genast och nog allmänt röjer sig och hvilken brist uti ett fattigt och glest
bebodt land, där allmogen, på många ställen ganska utmattad genom följderna
nf krig och missväxtår, ryser vid minsta tanke om kostsamme öfverenskommelser,
svårligen utan statens betungande lärer kunna afhjälpas; är det dock icke utan
förnöjelse» etc. Det mesta af det här af förf. utelemnade — dock med
undantag af de kursiverade orden — återfinnes dock s. 212, där det får tjäna såsom
prof på den »tröstlöshet och slapphet», som inom stiftet förspordes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free