Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
öfversigter och granskningar
flere fel belastade öfverblicks-tabeller förekomma sid. 168—170 för
stadsskolorna på Kanslersgillets tid samt sid. 206—208 för
stadsskolorna i vissa stift år 1814. Efter en längre utredning af antalet
laudsskolor i de olika stiften samma år (s. 184—203) säger förf.
sig (s. 204) vilja lemna »en ännu mer sammanträngd och skarp bild
af tillståndet», men lyckas då icke ens återgifva samma siffror som
förut, utan delvis felaktiga sådana för Linköpings stift (jfr antalet
fasta och ambulatoriska skolor i detta stift s. 184—185).
Primäruppgifterna från denna tid för Upsala stift, hvilka förf. säger sig
icke kunnat komma öfver, förvaras i Stockholms stads-konsistorii
arkiv. Icke ens den s. 300—301 efter tryckt källa återgifna tabellen
är fullt felfri (jfr antalet barn i Upsala stifts skolor).
Den omfattning, hvilken vår granskning redan erhållit, nödgar
oss att afstå från att närmare pröfva uppställningen af förf:s arbete,
periodindelningen m. ro., och vi kunna så mycket hällre afstå
därifrån, som förf. själf i förordet medgifver, att »periodindelningen
skulle nog, tämligen naturenligt, kunnat skiftas annorlunda». Vi
vilja därför blott anmärka, att indelningen af tiden 1527—1686 i
två skeden, reformationstiden och ortodoxiens tid, med skiljegräns år
1620, synes oss mindre lyckad, då förf. icke kunnat hålla dem
åtskilda utan vid redogörelsen för såväl det förra som det senare
blandat in sådant, som tillhör antingen det föregående eller
efterföljande tidehvarfvet. Rubrikerna på underafdelningarna äro mindre
likformiga, än de kunnat vara, och icke alltid fullt lämpliga; så t.
ex. omtalas (s. 15) ett rådslag från Johan IILs tid ang.
borgareskolors upprättande i städerna, i syfte att barnen »strax i barndomen
må blifva förfarne att bruka rätt köpenskap och eljes lära ärliga och
nyttiga konster»» under rubriken »kristendomsundervisningen».
»Barnaundervisningen i städerna», som i några afdelningar behandlas, hade
till hufvudsaklig del kunnat utelemnas, emedan undervisningen i de
egentliga stadsskolorna i de flesta fall gick vida utöfver folkskolans
ståndpunkt och, såsom hr Nordström äfven påpekar, rätteligen bör
föras till den s. k. sekundära eller elementar-undervisningen.
Hr Torpsons sätt att berätta är i allmänhet ledigt och boken
därför ganska lättläst. Här och hvar har han dock icke kunnat
af-hålla sig från sökta vändningar, uttryck, lånade från studentspråket,
och »kateder-blommor». Vi vilja »lemna en axplockning här som
förut». S. 93 omtalas, att »herrnhutismen med dess egendomliga
svängande öfver jämvigtsläget in i en religiös sentimentalitet uppväckt
dyningar härstädes»; s. 25 berättar förf., huru han »vardt i hög grad
slagen, då han vid genomgående af Joh. Rudbecks
konsistorie-proto-koll fann honom gång på gång i fråga om syndare, som stämts inför
domkapitlet, endast föreskrifva, att de skulle lära sin katekes»; s. 28
erinrar förf. om långa, abstrakt hållna predikningars vanliga verkan
att invagga åhörarne i en »stilla kyrkoslummer»; s. 149 underrättas
vi, att »tunkarnes svallvågor började skumma äfven kring gamla
Sveriges gråstensklippor», och till sist (s. 310), att »Vågskålen vippar
icke längre, vågen står stilla, skälen äro vägda, kampen slut».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
