Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska folkundervisningens utveckling
31
På grund af hvad vi ofvan haft tillfälle att nämna kunna vi,
ledsamt nog, icke tillägga hr Torpsons arbete något större värde
såsom forsknings-produkt; emellertid hoppas vi, att förf. genom de
många intressanta sidor, han förstått att aflocka sitt ämne, skall
lyckas åt denna vigtiga gren af vår odlings historia vinna nya bearbetare.
För dessa erbjuda förf:s idérika sätt att skärskåda sitt ämne en god
utgångspunkt, liksom äfven de i noterna meddelade hänvisningarna
till den tryckta literaturen böra blifva till väsentlig nytta, äfven om
det varit önskligt, att förf. vid dem, såväl som vid många af sina
citat efter källorna, något bestämdare affattat desamma.
Om hr Nordströms arbete hafva vi ofvan på flere ställen redan
yttrat oss. Med sin allmänt kända grundlighet har hr N. städse
noga granskat källorna, innan han återgifvit äldre uppgifter, men
han har äfven riktat sin framställning med åtskilliga nya sådana
efter källorna. Såsom prof på hr N:s kritik af sina föregångare
förtjänar särskildt att påpekas hans i förordet till separat-upplagan
af hans »öfversigt» införda belysning af »det allmänna prestmötet i
Upsala 1637», åt hvilket Hollander i sin ofvan omnämnda »Svenska
undervisningsväsendets historia» (s. 560) tillerkänt så stor betydelse,
att det gjorts till epokbildande i folkundervisningens utveckling: det
reduceras emellertid af förf. till helt enkelt ett prestmöte för Upsala
stift. Från Carl XI:s för folkundervisningen epokgörande regering
äfvensom från 1700-talet lemnar förf. flere nya uppgifter efter källor
i Riksarkivet. Från den senaste tiden gifver förf. en intressant
belysning af uppgifterna i den tabell, som åtföljde den kongl. prop.
till R. St. i folkskolefrågan den 1 febr. 1840 och hvilken »utan
tvifvel är i Sverige den första officiela öfver folkskoleväsendet». —
Några mindre anmärkningar skulle väl kunna göras — exempelvis,
att förf. icke nog tydligt framhållit 1600-talets stora biskopars
förtjänster om folkbildningens utbredning; i sammanhang härmed hade,
synes oss, förf. äfven bort omnämna Joh. Gezelii d. ä. år 1683
utgifna s. k. Methodus informandi, »Finlands första folkskolestadga».
Såsom slutomdöme kunna vi med allt skäl framhålla, att detta lilla
arbete onekligen är det hittills bästa i sitt slag och förtjänar att
läsas af alla vår folkbildnings många vänner.
Hugo Hemlund.
Allmän Beligionsbistoria af C. P. Tiele. Bemyndigad
öfversättning af P. E. M. Fischier; 248 sid. Stockholm, Fahlcrantz
& C:o, 1887.
Det är icke långt tillbaka i tiden, som den gren af mensklig
forskning sträcker sina anor, hvilken blifvit känd under namn af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
