Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska biksdaqsakter
35
delade Resultatet alltid låter ana. Emellertid äro icke blott själfva
handlingarna här tryckta, utan utg. har liksom i förra afdelningen
bifogat en mängd kritiska noter, som äro egnade att sprida
ytterligare ljus öfver handlingarnes innehåll eller öfver de tidsförhållanden,
under hvilka de tillkommit. Härvid har ,en och annan gång äldre
meningar upptagits till vederläggning, ehuru utg. i regeln icke
inlåtit sig på dylik kritik, utan låtit resultaten af dessa undersökningar
tala för sig sjelfva. Så framhålles att, ehuru mötet i Arboga 1546
icke var någon riksdag, var det dock mycket betydande och mer
likt en riksdag, än t. ex. Wingqvist påstår, hvilken uppgifver att
endast råd och adel varit närvarande. Likaledes uppvisas att något
kyrkomöte icke hållits år 1549 o. s. v. Fullständigast behandlade
äro de båda riksdagarna 1547 och 1560, såsom man kan vänta, då
handlingarna rörande dessa äro talrikare än från de mindre mötena.
Utg. har i fråga om riksdagen 1547 — liksom för några andra
möten — äfven meddelat kungliga bref och andra aktstycken
rörande särskilda förhandlingar med allmogen i landsorterna, hvilka
ådagalägga, att dess samtycke ansågs nödvändigt eller åtminstone
lämpligt för vigtigare beslut, ltiksdagens rätt att fatta fullgiltiga
beslut var ännu icke hvarken genom lag stadgad eller i folkmedvetandet
fullt erkänd. Därför kringsändas ännu — och långt efteråt — dessa
beslut i landskapen, särdeles när de voro för konungen af synnerligt
intresse. Så var fallet med 1547 års riksdagsbeslut, specielt i
afseende på riksdagens afslag på den fordrade penningesumman till
Kristian ILs arfvingar. För att kunna lemna detta afslag med så
mycket större styrka fordrar konungen att så godt som hela folket
skulle enas därom; och därför var han vid detta tillfälle mer än
vanligt angelägen att erhålla bekräftelser i så bindande form som
möjligt. Såsom exempel härpå kunna framhållas de flerfaldiga
skrif-velserna till fogdar, i hvilka konungen ej låter sig nöja med det af
dem meddelade tillkännagifvandet, att allmogen godkänt artiklarna i
Strängnäs, utan yrkar på att få deras svar med häradets »insegel»
bekräftadt.
Ännu fler äro de handlingar, som angå den vigtiga riksdagen i
Stockholm 1560, hvars historia ingenstädes förr framstälts så
vidlyftigt som här. Om man medräknar äfven donationsbrefven till
hertigarna, samt Eriks och Johans obligationer, upplaga hithörande
handlingar nära hundra sidor af arbetet. Man finner här, att de
flesta frågorna af större vigt framstäldes endast för hertigarna och
rådet, under det att den framställning, som gjordes till meniga
ständerna, endast angick konungens testamente och några punkter rörande
Eriks påtänkta resa till England, men för öfrigt blott skildrar konung
Gustafs regeringsverk. I dessa punkter återfinnas samma tankar som
konungen uttalade i sitt afskedstal till ständerna, den bekanta
skildringen af, huru han under strider och farligheter räddat Sverige och
gifvit det den styrka och det välstånd, som »är nog veterligt och
för ögonen». — Det sätt, hvarpå själfva testamentet aftryckts, är ett
exempel bland många på utg. noggranhet. En mängd olika redak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
