Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gl/STAK IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 7
de voro fiender till Robespierres diktatur ocli doktrinisin, till
massmördaudet och konventets nesliga beroende af Pariserpöbeln,
och dessa, bland hvilka märkas den ryktbare abbé Sieyès,
advokaterna Rewbell, Cambacérés och Merlin de Douai, upptogo
nu under intrycket af segrarne till en stor del Dumouriez’ och
Dantons vidtgående planer. De genomdrefvo, att Holland
förvandlades till en republik, den Bataviska, sotn blef ett franskt
lydland, de önskade ej blott fred utan äfven förbund med Preussen,
intresserade sig för Polen och omfattade med synnerlig ifver den
aldrig öfvergifna tanken att kunna reta Turkarne mot Österrike
och Ryssland, hvarför ock nu den driftige Verninac fick begifva
sig till Konstantinopel för att aflösa DescorchesDe gingo
härvid t. o. m. utöfver Dantons plan: Frankrikes utvidgning till
dess naturliga gränser, ocli återkommo under intrycket af
segerruset till drömmen om den revolutionära propagaudan såsom ett
medel till Frankrikes verldsvälde, i det de hoppades kunna
revolutionera grannländerna och af dem bilda lydrepubliker enligt
den Bataviska republikens mönster8; men i olikhet med sina
föregångare — ifrarne för verldsfreden och verldsbefrielsen —
hade de dock lärt sig inse nödvändigheten af att iakttaga de
vanliga diplomatiska formerna8. Tydligen passade möjligheten
af en allians med Sverige eller ännu hällre med båda de
Skandinaviska makterna ganska väl i stycket med dessa planer, ocli
inan finner också att just vid tiden för Staëls afresa, den franska
regeringen af sig själf ryckte upp sig ur den långa likgiltighet den
visat med afseende på den svenska förbundsfrågan. Den 13 nov.
(23 brumaire) 1794 utnämdes nämligen en viss Rivals till franskt
sändebud (agent) i Stockholm4, och 4 dagar därefter ingafs till
1 Jmfr Hist. Ti.lskr. 1888 ss. 185 och 229 n. 3. Den 11 januari 1795
meddelade Stael Sparre, att Verninac nil afrest titi Konstantinopel och bedt Signeul tacka
hertigen för dennes godhet mot honom. Deacorchea synes för öfrigt, äfven han,
hafva fätt del af den n.va regeringens planer. Bland Turkiska handl. i Fr. ntr.
nii»:* ark. finnes nämligen en till honom stäld skrifvelse fr. sept. 1794 (utan
angifven dag), hvarigenom hnn underrättas om, ott man hoppades kunna bilda
en motkjalition, bestående af Sverige, Danmark, åtskilliga tyska, stater, Genua,
Turkiet och möjligen Venedig. Meningen härmed vore att hålla Östersjön öppen
för Frankrike och med tiden stänga den för England, att hjälpa Polen snmt
förmå Turkarne att angripa Österrike, hvilket för närvarande t. o. m. vore
vigtigare än ntt reta dem mot Ryssland, då detta ännu ej vore i öppet krig med
Frankrike.
1 Sybei., a. a. Ill s. 413.
J Jmfr Hist. Tidskr. 1888 ss. 97—9.
4 Hans kreditiv och instruktion har jag ej återfunnit, men i ett bref af
den 3 frimaire (23 nov. 1794) säger him själf, att hun utnämdes denna dag. 1
ett bref af den G thermidor år III (24 juli 1795) till välfärdsutskottet lemnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
