- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Nionde årgången. 1889 /
11

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF IV ADOI.FS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRASSKA REVOLUTIONEN 11

vända 300,000 livrés till hemliga utgifter för att befordra
underhandlingens framgång hos de maktegande i Frankrike.

Staëls åsigt, att Danmark borde underrättas om det steg
Sverige nu stod i bebrepp att taga, godkändes af den svenska
regeringen. Som vi få se, var det i själfva verket de svenska
statsmännens mening att förmå Danmark ej blott att erkänna
republiken, utan äfven att inträda i det tillämnade förbundet, hvilket
de nu liksom 1793 ville utvidga till ett stort
neutralitets-förbund, men så stark var misstron mot bundsförvandten, att
de fruktade, att Danmark, om det genast finge del af Sveriges
planer, skulle söka förekomma Sverige hos republiken, och därför
beslöto de det försigtighetsmåttet, att Danmark skulle underrättas,
först sedan inan i Sverige fått veta att Signeul befann sig på
fransk mark. Fredsbemedlingen var äfven regeringen ifrig att
förvärfva åt Sverige, och Stael fick order att söka verka härför
hos den franska regeringen’.

Kort därefter (den 3 mars — 13 ventose) ankom Rivals till
Stockholm. Hans första besök gälde Reuterholm, som, enligt
Rivals redogörelse för deras samtal, var mycket artig, helt lätt
vidrörde den gamla välfärdskomitéens löften om ersättning för
Sveriges rustningar 1794, talade oin Rysslands elaka afsigter
och den gamla förbindelsen mellan Sverige och Frankrike samt
uttryckte en önskan, att Frankrike skulle skaffa Sverige
upprättelse för den skymf, som det neapolitanska hofvet tillfogat
Sverige i Armfelts affär2. Den 23 mars besökte Rivals Sparre
och öfverlemnade sitt kreditiv. Vid en blick därpå såg denne,
att det blott var stäldt till hertigen, inen yttrade intet därom,
utan nöjde sig med att förklara, att Rivals ej kunde mottagas
under offentlig karaktär, så länge Sverige ej erkänt republiken,
men att han under tiden kunde presenteras såsom enskild resande 3.
Rivals inlät sig ej pä frågan om erkännandet för att visa,
huru litet värde man fäste därvid, och svarade på anbudet om
presentationen, att han skulle besöka hertigen, när han kunde

1 Alt detta i Sparres bref med Signeul den 23 fehr. Om auktorisationen

angående de 300,000 1. förklarade han, att hertigen af ren glömska ej själf skrifvit
därom och därför nn bedt honom meddela den. Jmfr Hist. Tidskr. 1888 s. 203
n. 2. Kreditivet, dat. den 23 febr. 1795, tinnes i fr. utr. min:s arkiv.

3 Rivals depech den 4 germinal år III (24 mars 1795). Denna och
följande depecber från de franska sändebuden i Stockholm finnas i Franska
utrikes-ministeriets arkiv. Huru Reuterholm skildrat detta möte, se Schinkel-Bkromas,
a. a. III s. 13(i n. 6.

3 Sparre till Stael den 24 mars.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1889/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free