Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
s. j. boMthius
for Polen samt om det ville samverka med Turkiet och intervenera
i de tyska angelägenheterna. For något annat ändamål än det
ofvannämda ville Frankrike ej Intala några subsidier, utom idet
fall att Sverige blefve angripet .af Ryssland eller England.
Den svåraste missräkningen för Stael torde dock hafva varit,
att utskottet rent ut förklarade: att det vore att misskänna
republikens värdighet, om han med utsigten af sitt uppträdande
i konventet såsom ambassadör sökte locka Frankrike att bifalla
hvad han begärde. I en särskild skrifvelse af samma dag lofvade
utskottet dock, att hans kreditiv skulle mottagas och
presentationen fà försiggå, när hälst ban själf önskade, men förklarade
att det ej ville påskynda saken Denna snöpliga utgång
hemlighöll Stael för den svenska regeringen, som hvarken fick del
af lians inlaga till utskottet eller dettas svar*, men icke dess
mindre tog lian kort därefter det steg, hvartill han utverkat sig
tillåtelse genom förespeglingar, att det skulle medföra så lysande
resultat.
Den förnämsta orsaken till den franska regeringens bristande
tillmötesgående ansåg Stael vara Sieyès, som den 5 mars inträdt
i utskottet. Denne skall nämligen enligt honom hafva af alla
krafter motarlietat det svenska förbundet, ja velat förmå
Frankrike att förbinda sig med Ryssland och att åt denna makts
ärelystnad offra Sverige3. Detta påstående förefaller i hög grad
besynnerligt, då Sieyès var kanske den förnämste förkämpen
för det parti, som ville eröfringar och en allmän omstörtning af
det europeiska statssystemet, och då detta parti genom sina planer
på Polen och Turkiet ju alltid uppträdt fiendtligt mot Ryssland.
Emellertid finnas verkligen omständigheter, snm kunna gifva en
viss sannolikhet ät Staëls uppfattning eller, 0111 man så vill:
det finnes en historisk hypotes, som genom denna erhåller ett
visst stöd. Sybel har nämligen trott sig hafva anledning antaga,
att det Sieyèska partiet just vid denna tidpunkt visserligen ej
1 Båda dessa skrifvelser i Fr. utrike-aministerieta arlir.
2 Någon afskrift af dessa handlingar tinnes nämligen ej bland hans depecber
i K.A. Kivals. som genast fick afskrifter af alla handlingarna från sin regering,
berättode också sedan (den 3 therraidor, 21 jnli) for denna, att Stael för den
svenska regeringen dolt utskottets svar. Såsom man ser, var den förebråelse för
förbehållsamhet, som den 8 maj gafs Stael ganska befogad, t. o. m. mera iin
man i Sverige torde anat.
3 Stael till hertigen den 25 apr. (Reuter. jtnpp.) samt till hertigen den 11
maj. Han redogör i dessa bref för motiven till, att han erkände republiken,
men nämner ingenting om sin föregående skriftväxling med utskottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
