Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf iv adoI.fs förmyndareregering och frasSka revolutionen 41
Sverige nämdes såsom deltagare Preussen, Danmark, Förenta
Staterna, Spanien och kanske Portugal.
Sparres anmärkningar beröfvade emellertid ej fördraget dess
giltighet. Sverige befann sig sålunda nu i formligt förbund med
det revolutionära Frankrike, och Stael hade omsider uppnått det
mål, för hvilket han så länge och ifrigt arbetat och för hvilket
han utsatt sig för så många obehag.
Den 6 sept. eller 8 dagar före öfverenskommclsen om fördraget
hade den nyutnämde ambassadören Le Hoc erhållit sin
instruktion1. Denna handling lemnar ett ytterligare bevis på, huru
litet revolutionens statsmän i verkligheten lyckades realisera
teorien, att det genom revolutionen pånyttfödda Frankrike
frigjort sig från alla grundsatser, som förut varit bestämmande för
dess utrikespolitik8. Instruktionen börjar visserligen med att
bryta stafven öfver den gamla regimen, då makterna rättade
sin politik efter omständigheterna, konungarna underordnade
folkens intressen sina familjeintressen, och konungarnas högmod,
antagonismen mot England och Österrike samt de religiösa
tvisterna nödgade Frankrike att taga del i alla Europas olyckor. Men
icke dess mindre angifvas därefter just de två system, som under
1’ancien régime varit bestämmande för Frankrikes politik såsom
de enda möjliga, nämligen att antingen bekämpa Österrike och
Ryssland i förening med Spanien, Preussen, Sverige och Turkiet
eller ock att uppoffra dessa gamla bundsförvandter samt närma
sig Österrike, Ryssland och England. Med afseende på det
senare systemet säges det, att det hade anhängare och att, om
det också ej fullständigt följts under de sista ministärerna, hade
man blifvit stående orörlig mellan de båda partierna, i det man
skonat Ryssland och nekat Sverige subsidier, och detta klandras,
emedan det gifvit Ryssland tillfälle att draga nytta af
Frankrikes »tystnad och tröghet» samt försvagat eller från Frankrike
aflägsnat Sverige och Turkiet3. Häraf synes framgå, att syftet
med instruktionen var att rekommendera det förra systemet,
ehuru detta af undseende för de revolutionära doktrinerna skedde
under åtskilliga omsvep. Äfven andra i instruktionen
förekommande uttalanden peka åt samma håll.
’ Den finnes i Fr. utr. min:» ark., daterad fructidor utan dag, men Staël
uppgaf i bref till hertigen den 6 sept., att den utfärdats denna dag.
1 Jmfr Hist. Tidskr. 1888 ss. 97 o. f.
3 Bet är i detta sammanhang, som det förut anförda yttrandet ur
instruktionen om Gustaf Illa politik förekommer. Se Hist. Tidskr. 1888 102 s. n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
