Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf iv adoI.fs förmyndareregering och frasSka revolutionen 43
honom. Han borde dock aldrig glämma, »att han var skyldig
att respektera gästfriheten, att visa aktning för det bestående
styrelsesättets former, ådagalägga ärlighet i sitt uppträdande,
klokhet under stormen, fasthet i faran samt värdighet vid alla
tillfallen.» Med afseende på den yttre politiken skulle han
underrätta den svenska regeringen om Frankrikes intresse för Polen
samt inbjuda den att jämte Preussen göra föreställningar till
förmån för denna makt, dock först sedan man öfvervägt
följderna af ett sådant steg. Vidare skulle han förbereda på, att
den svenska regeringen borde använda det inflytande, som den i
kraft af Pommerns besittning kunde utöfva på Tysklands
angelägenheter, i enlighet med Frankrikes önskan; han skulle arbeta
på att förtroendet mellan Sverige och Danmark befästes; beflita
sig om Frankrikes handel på Sverige och slutligen taga reda
på vetenskaperna, hvilka Svenskarne länge med utmärkelse idkat,
samt äfven på andra nyttiga saker. »Det är på detta sätt»,
tillägges härom, »som den franska republikens agenter böra
utvidga kretsen för sina arbeten och skaffa sig förlåtelse för det
obehag (ce de pénible), som politiken kan förorsaka moralen, i
det de öka sitt fäderneslands och sina medborgares lycka.»
Den nye ambassadören var en verkligt betydande
personlighet, och Stael ansåg också att välfärdsutskottet genom hans
sändande velat visa Sverige en artighet. Han var född 1743
och son af en berömd läkare. Före revolutionen hade han dels
egnat sig åt literaturen, dels deltagit i vigtiga
förvaltningsärenden. Så hade han varit kommissarie för utväxlingen af fångar
mellan England och Frankrike under Amerikanska frihetskriget
och belönats för sina tjänster härvid med en pension af 6,000 I.
Han hade därefter varit ambassadsekreterare i Konstantinopel,
och då han återkallades från denna plats, var det för att
biträda Calonne i dennes arbeten med anledning af 1787 års
notabelförsamling. Ehuru revolutionen beröfvade honom hans
pension, synes han dock från första stund hafva anslutit sig till
den samma, ty under den konstituerande nationalförsamlingen
blef han bataljonschef vid nationalgardet och efter flykten till
Varennes fick han förtroendet att bevaka Dauphin. Detta
grannlaga uppdrag utförde han på ett så ridderligt sätt, att
Ludvig XVI belönade honom med ministerplatsen i
Hamburg, där vi förut i denna undersökning flyktigt gjort hans be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
