- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Nionde årgången. 1889 /
53

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

U.N10NSTRAKTATEN I 0S1.0 1.119

Unionstraktaten i Oslo 1319.

Med konung Håkan V, död den 8 maj 1319, utslocknade på
mansidan den urgamla norska konungaätten. Efter norsk
troufoljds-ordning, sådan den »ar bestämd såväl i Magnus Lagabötes Landslag,
som i en af Håkan V utfärdad förordning uf deri 9 sept. 1302, var
emellertid kronan ärftlig äfven på qvinnolinien. Närmaste
tronarfvinge var för närvarande den tre-ärige Magnus Eriksson, son till
hertig Erik Magnusson i Sverige och konung Håkans dotter Ingeborg.

Den brödrastrid, som med kortare uppehåll redan länge rasat i
Sverige, närmade sig vid denna tid sitt slut. Genom Nyköpings
gästabud hade konung Birger visserligen befriat sig från två farliga
medtäflare om magten, men oekså tvingat de populäre hertigarnes
talrika anhängare till resning. Troligen stod större delen af det
svenska folket i denna strid på det hertigliga partiets sida; dessutom
erhöll det kraftigt understöd från den norske konungen och kunde
äfven genom siua förbindelser med ett starkt npprorsparti i Danmark
förlama Erik Menveds sträfvanden att stödja sin svenske svågers troil.
Oekså vände sig stridslyekan snart afgjordt till dess förmån: konung
Birger måste rymma landet, oeh hnns son Magnus, en gång hyllad
såsom Sveriges tronföljure, sattes i fàugsligt forvar.

Vid början af år 1319 var det därför tydligt, att hvarken Birger
sjelf eller lians fångne son kunde hafva några förhoppningar om
Sveriges krona, utan inSste denna efter all beräkning komma att
tillfalla Magnus Eriksson, arfvinge!! till Norges rike.

1 Sverige fördes vid denna tid regeringen af Mats
Ketilinunds-son, som 1318 valts till rikets höfvitsmän, i förening med de båda
hertigarnes efterlemnade gemåler. I Norge åter öfvertogs regeringen
omedelbnrt efter konung Håkans död af en förmyndarstyrelse, delvis
troligen sammansatt i enlighet med nyssnämda förordning af 1302.
Enligt denna skulle regeringen under konungs minderårighet föras af
12 personer, utnämda af lians företrädare, af hvilka 12 fyra i förening
ined två biskopar skulle bilda den egentliga centralstyrelsen, de åtta
öfriga däremot handhafva förvaltningen i landets olika delar. Att
emellertid äfven hertiginnan Ingeborg kali antagas hafva haft någon
andel i förmyndarstyrelsen skall jag längre fram söka ådagalägga.

Om de närmaste åtgärder, som vidtagits i Sverige oeh Norge
med anledning af konung Håkans frånfälle, lemna oss värn tämligen
bristfälliga källor icke synnerlig upplysning. Af händelsernas gång
kan man sluta till, att ungefär samtidigt den svenska oeh den norska
regeringen utfärdat kallelse till vederbörande, att möta vid Mora stenar
och Oslo, svenskarne for att välja konung, norrmäuiieii för att vidtaga
de åtgärder, som tronskiftet gjorde nödvändiga, oeh att svenska rådet
förbundit sig inbördes att verka för Magnus Erikssons val till svensk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1889/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free