Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
CNDERRÅTTEI.SEE
versitet 1838. Sedan 1852 åtnjöt han tjenstledighet från akademisk
lärareverksamhet, inen först 187ti erhöll han afsked från
professors-ämbetet.
— S. F. Hammarstrand †. Från en verksamhet, hvaraf
vetenskapen ännu väntade rika frakter, bortrycktes den 25 sistl. januari
helt oväntadt den senaste innehafvaren af historiska professuren vid
Uppsala universitet vid 67 års ålder, lians lefnad var, kan mail säga.
en enda lång arbetsdag i dcu historiska forskniugeus tjänst. I början
solbelyst och klar, tycktes den sedermera länge vara inolnhöljd och
tung, men mot aftonen klarnade den åter upp, och innau krafterna
ännu börjat svika, fick den trogne arbetaren sluta sina mödor.
l’rof. Hammarstrand var, om någon, född till forskare och blef
äfven denna sin kallelse trogen intill det sistu. Följer man gången
af hans historiska studier, finner man honom allraförst sysselsatt med
utredningeli af de vidlyftiga underhandlingar, som ledde till vårt lands
inblandning i det trettioåriga kriget. För detta ändamål företog H.
icke blott omfattande forskningar i svenska riksarkivet (1852—57),
utan äfven en utländsk studieresa (1857—58), hvarunder han
företrädesvis besökte arkiven i Wien, Munchen, Dresden och Berlin.
Frukten häraf blefvo bl. a. fyra under åren 1854—59 utgifna arbeten
(se nedan) — alla utmärkta för grundlighet i forskning samt enkelhet
och klarhet i framställningssättet. Af dessa arbeten medförde det
andra författarens anställning såsom »historiæ universalis doceus» vid
universitetet i Upsala (1856), och (let fjärde, som prisbelöntes af
Vetenskapssocieteten därstädes, bidrog väsentligen till hans befordran
bland de sex sökande till en då ledigvurande s. k. rörlig adjunktur
vid samma universitet (1859). Denna befordran räddade II., som
samtidigt sökte lektoratet i historia vid högre elementarläroverket i
Örebro, åt universitetet. Hedern häraf tillkommer i främsta rummet
dåv. professorn i historia F. F. Carlson, hvilken inom filosofiska
fakulteten framhöll, huru som H. »på ett utmärkt sätt gifvit sådana
prof på vetenskaplig bilduiug och skicklighet, att hans anställning
borde för universitetets vetenskapliga verksamhet vara en vinst», samt
att han i själfva verket redan nu förvärfvat ett rum i literaturen. Då
vid denna tid prof. Carlson själf föreläste öfver de europeiska staternas
historia från början af 30-åriga kriget och dåv. adj. C. fi. Malmström
behandlade den svenska frihetstiden, lärer det ansetts lämgdigt, att den
nye adjunkten vände sig till Gamla tidens historia. Redon ht. 1860
började också 11. att föreläsa öfver det gamla Greklands historia,
hvilken ej sedan många år tillbaka varit offentligen föredragen vid
universitetet. och fortfor därmed till och med vt. 1864. Under tiden
blef den historiska professuren vid det sydsvenska universitetet ledig,
och II. beslöt att söku den samma. Kör att öka sina vetenskapliga
meriter och tillika framlägga en del af de resultat, till hvilka han
under sina omfattande forskningar för nämda föreläsningar kommit,
utgaf II. (1863) såsom akademiskt specilueu en större afhandling om
Ättikas författning under konungadömets tidehvarf. Allmänt bekant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
