Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cm rikets tillstånd från 1 t 1 9 till 174 2
107
föregått, friades han af all misstanka att hafva haft del i detta
steg genom den lifliga alteration, soin honom därvid påkom och
syntes båda ett angrepp af slag. Sedan han efter de af Hennes
Maj:ts honom gifne medikamenter sig repat, var hans omdöme
att detta grefve Bielkes steg vore den starkaste hjelpreda, som
kunnat påtänkas till att befrämja grefve Tessins val. Denne
upkom också sjelf därpå till hofvet och hälsade med en
fullkomligt god kontenans pa näns Maj:t som stod i lilla förmaket,
men genast kallade grefven att följa sig in i sin sängkammare.
De skälige klagomål grefve Tessin androg öfver de mot honom
vid detta tillfälle yttrade tecken af onåd, bemöttes med alla de
försäkringar och ursägter, som sakens beskaffenhet kunde
medgifva. Allmänna missnöjet stadnade emellertid på grefve Bielke
och Gynterfelt. Följande dagen sannades grefve Horns spådom,
i det att grefve Tessin med en ovanlig pluralitet och nästan
enhälligt blef väld till landtmarskalk och sades det grefve Charles
Emil Lewenhaupt med eget begifvande sine vänners röster till
honom afstått. Det då dominerande partiet betjente sig af sitt
välde till att stadga detsamma vidare genom bänkmäns och
se-crete utskottets ledamöters val, som efter hvarannan
propone-rades den 16 maji, fredagen för Pingsthelgen under pretext att
vinna tiden, på det arbetet straxt efter helgen kunde komma i
gång. Det påmintes däremot att riksdagsordningen ej tillät valet
af secrete utskotts ledamöter, förr än sedan riksens ständer varit
hos Hans Maj:t på Rikssalen och riksdagspredikan och
gudstjensten blifvit hållen; att den tiden ej vunnes som påsyftades,
emedan de bägge andre stånden förmodligen torde rätta sig efter
riksdagsordningen och ej välja sine ledamöter till secrete
utskottet förr än efter helgen, då adeln kunde lagligen göra
detsamma, och att de 2:ne dagar som ännu återstodo för helgen
nog behöfdes till de vanliga bud och komplimenter stånden
plägade sända till hvarandra. Detta lagliga tänkesätt blef likväl
illa souteneradt och det förnämligast för deras Hatbets skull
som detsamma hyste, under pretext att man genom moderation
kunde mera vinna än man genom motstånd retade de nog förut
förbittrade sinnen; ty eljest torde de gjorde propositioner aldrig
kunnat vinna framgang, emedan ingen pluralitet kunnat decidera
emot de andras gensägelser, såvida ingen votering emot klara
lagen tillåtes, och ej troligt är, att det franska partiet hade
velat ined våld fullfölja bänkiuäns och secrete utskottsvalet.
11,it. Tidskrift 1889 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
