Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
EMIL SVENSÉN
vanliga dragningskraft har emellertid Vinlandsprobleniet ideligen
lockat till nya lösningsförsök, som varit krönta med mer eller
mindre framgång.
De tva arbeten rörande detta äinne, hvilka gifvit anledning
till föreliggande uppsats, äro af helt och hållet olika slag. R. B.
Anderson, den förutvarande amerikanske ministern i Köpenhamn
och äfven känd såsom utgifvare af en populär handbok i nordisk
mytologi, gör visst icke anspråk på att vara en banbrytande
forskare, som riktar vetenskapen ined nya uppslag. Han vill
endast gifva en klar och lättfattlig framställning af de resultat,
hvartill forskningen rörande Vinland på hans tid kommit eller
trott sig komina. Han står därför ej inne för alla de hypoteser
han framfört; och skulle han själf kommit med några nva, inå
det ej vara honom för strängt tillräknadt. Uppburen af det
nyvaknade intresse för Amerikas forntid, som följde med firandet
af den stora republikens hundraårsminne 1876, liar hans bok i
sin ordning kraftigt bidragit till att i Amerika vidmakthålla det
intresse for Vinlandsfärderna, som gifvit sig uttryck i resandet
af ett monument i Boston öfver den förste Vinlandsfararen Leif
Eriksson. Lägges därtill, att hans framställning är enkel och
flytande och allt igenom bär prägeln af den vanliga amerikanska
hurtigheten, så är allt det bästa sagdt, som låter sig sägas om
hans bok.
Helt annorlunda rustad går till sitt värf den andre här
ofvan nämnde författaren, prof. Gustav Storm i Kristiania. Det
är öfverflödigt att här påminna om de äldre arbeten och
undersökningar rörande Nordens fornhistoria, hvarmed ban gjort sig
ett namn i den vetenskapliga verlden; blott det må sägas, att
äfven här återfinnes den kritiska skärpa, inför hvilken man
måste böja sig, äfven där man ej kan i allo gilla de resultat,
till hvilka han velat komma. Hans nyktert pröfvande
granskning är egnad att skingra många oklara drömmerier; och är det
än icke utan ett visst vemod man inför denna kritik nödgas slå
af ej så litet på de höga tankar man kan hafva hvst rörande
Vinlandsfardernas betydelse, så får man trösta sig med, att han
gifver en fastare mark under fötterna, där man hittils haft att
röra sig på idel gungflyn. Och det förringar icke värdet af
hans arbete, att det oaktadt ännu mycket återstår att utreda i
dessa frågor, som ännu länge torde skänka forskaren
sysselsättning och hufvudbry.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
