Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINLAND OCH VlNLANDßFÅHDEKNA
127
vi komma til! dem, ma vi följa torf. vid lians utredning af
Vinlands läge.
Som bekant upptäckte nordborna på hinsidan Grönland tre
olika land, som de kallade Helluland (stenlandet), Markland
(skogslandet) och Vinland. Då man velat förlägga Vinland till
Nya Englands kuster, har det ock varit nödigt att söka
Markland sa långt sydligt som i Nova Scotia och Helluland på
Newfoundland. Storm, som förkastar den uppgift om dagarnes längd,
hvilken förut ansetts bestämmande for Vinlands läge, och sora
vid sin undersökning låter leda sig af helt andra förutsättningar,
kommer vid sin jämförelse af hvad sagorna mäla om de olika
landen till den åsigt, att Helluland bör sökas på Labrador,
Markland på Newfoundland och Vinland ej längre mot söder än
i Nova Scotia. Då hvarken åt uppgifter om väderstreck eller
dagsresor full tillit kan skänkas, varder undersökningen mycket
vansklig; och dess säkraste stöd är nog att hämta i hvad sora
meddelats om växt- ocli djurverlden i de nva landen, framför
allt det vildt växande vin, hvaraf det fått namn. Här visar det
sig tydligt att den vilda drufvan endast kunde plockas i landets
södra del; och en af färdmännen, jägaren Thorhall, gifver i ett
kväde ett särdeles slående uttryck åt sin förargelse att ej, som
han väntat, fa släcka sin törst i vin. Det är alltså vid
vin-rankans nordliga växtgräns vi befinna oss; men denna kunde
redan kort tid efter det landet åter blifvit upptäckt visas gä
genom Nova Scotia.
Ett bevis för att Vinland borde sökas sydligare har man
trott sig finna i de »själfsådda hveteåkrar», som nordborna där
funno och som redan Adam af Bremen omnämner. Man har
nämligen velat göra troligt, att med det själfsådda hvetet skulle
menas majs, och majsen växer på kusten ej längre i norr än till
44°, eller ungefär midt emot Nova Scotias sydspets. Men Storm
anmärker, att det själfsådda — således icke odlade — hvetet
ju omöjligen kan vara majs. då denna aldrig anträffats vildt
växande; och för öfrigt är majs ett allt för egendomligt
sädesslag att af de skarpsynte nordborna ens kunna förväxlas med
det för dem välbekanta hvetet.
Denna del af forf-.s framställning förefaller synnerligen
slående. Något mera tveksam är han vid bestämmandet af den
folkstara, hvartill Marklands och Vinlands infödingar,
skrälin-garae, äro att hänföra. Han är emellertid mera böjd att hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
