- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Nionde årgången. 1889 /
132

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

EMIL SVENSÉN

I hvad fall som hälst kuuna de stridigheter om kvinnorna,
som oroade Karlsefnes nybygge, icke ensamt räckt till att
afskräcka andre att träda i hans fotspår. Att antaga motsatsen
vore att allt för mycket underkänna äfventyrslusten och
dådkraften hos de nykristnade vikingasonerna. Icke för ty blef
Karlsefnes försök det enda, som sagau känner. Det måste da
ha varit mäktiga hinder, som afskräckt andra från att följa
honom efter. Kanske att nyare koloniers historia i detta fall
kunde ha ett och annat att lära oss.

Några få dagar förr än Christoval Colon nådde målet för
sin vågsamina färd, hade han på inrådan af sin
underbefälhafvare gjort en ändring af sin kurs från vest till sydvest, Denna
obetydliga ändring hade till följd, att ban landade på
Guana-hanis korallö i stället för pä Floridas södra landtudde. Utan
denna kursförändring, — menar Alexander v. Humboldt, —
skulle spaniorerna kommit att befolka Förenta Staterna och ej
Mellanamerika; och den Nya Verldens folkkarta skulle haft ett
helt annat utseende.

Mot denna åsigt uppträder en annan stor etnolog, den for
tidigt bortgångne Oskar Peschel. Spaniorerna — säger ban i
sin Völkerkunde — sökte guld, och hvar helst de funno det,
dit styrde de sin färd, lika godt hvar de först landat. »Öfver
spaniorernas guldtörst ha redan många uppbyggliga saker blifvit
skrifna; men om de ej gått efter guldets spår, hade aldrig
nybyggen bortom Atlanten kunnat uppstå redan vid femtonde
seklets slut. Alla åkerbrukskolonier, som fransmän och engelsmän
i sextonde århundradet sökt grunda på Förenta Staternas kust,
ha bokstafligen gått under genom hunger. Afskurna från
hemorten, där redan en delning af arbetet var genomförd, måste
nybyggarne, sedan de förtärt de frän Gamla Verlden medförda
förråden, nödvändigt sjunka ned till de röda infödingarnes
ståndpunkt, om ej deras behof blifvit fylda genom ständigt ny
tillförsel hemifrån. Sådan tillförsel betingade dock hög betalning,
då öfverfarten till Nya Verlden ännu var förenad med svåra
faror. Med brödsäd läto sändningarne dä ej täcka sig, ty den
kunde ännu ej bära frakten öfver hafvet. Däraf kom det ock,
att Nya Verldens äldsta rena åkerbrukskoloni, Virginien, vid
1600-talets början först kunde blomstra upp, då en fraktvärd
bytesvara blifvit funnen i tobaken. Tobaken och kauske
pols-handeln har Nordamerika närmast att tacka för, att dess sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1889/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free