Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VISLAND OCH VINLANDSKÅRDERNA
133
halle nu är af angelsachsiskt ursprung. Oin Canada förut var
rent franskt och ännu är halffranska har ett annat naturens
alster skulden därför. Vid och kring Newfoundland ligga otroligt
rika grund för torskfiske; men torsken lönade redan vid
1500-talets början en atlantisk öfverfart, då den redan i medeltiden
inåste hämtas fran Island. Nordfranske fiskare, som gifvit Cap
Breton sitt namn, besökte ärligen Newfoundland allt ifrån 1503.
Från dessa väl kända farvatten upptäckte Jaques Cartier
därefter Lorenzoflodens, och i hans kölvatten hafva fransmännen
kommit till Canada. För att en första bosättning skall slå rot,
behöfves en värdefull bytesvara; men har den väl en gäng
rotfäst sig, då växer den som senapskornet i evangelium».
Så långt Peschel. Ur denna hans framställning, som rent
af blifvit grundläggande för uppfattningen af koloniers utveckling,
kunna vigtiga slutsatser dragas angående skälen för
Vinlandsfärdernas upphörande; och hvad som annars blefve oförklarligt,
faller sig da ej svårt att fatta. Hufvudskälet är då det enkla
men afgörande, att Vinland måste saknat någon värdefull
bytesvara, som kunnat hålla ett nybygge uppe i dess begynnelse, eller
att i allt fall någon dylik ej blifvit af nordborna upptäckt. Ett
dyrbart trädslag, som enligt sagan eftersöktes af Karlsefne, och
hvars art ännu ej låtit sig bestämmas, lär härtill icke lämpat
sig. Har Vinland därtill legat inom ett område, där sädesodling
ännu i dag är foga gifvande, kan ej häller däraf mycket varit
att vänta för ett nybygges bestånd. Men en underlig ödets
skickelse har velat, att i dess omedelbara närhet en outtömlig
rikedomskälla stod att finna, som nordborna endast behöft sträcka
ut handen för att bemäktiga sig, men som gått dem alldeles
obeaktad förbi. Det är nämligen en ren omöjlighet att de nyss
omnämnda torskbankarne östor om Newfoundland med sin oerhörda
rikedom på lefvande menniskoföda skulle lemnats ät sitt öde, om
de väl en gång blifvit upptäckta. Ett motsatt antagande står i
uppenbar strid med den menskliga naturen, där den det allra
minsta höjt sig öfver djurlifvet, och är alltså i fråga om våra
raske nordbor fullständigt uteslutet. Väl är det ett ofta
återkommande nordiskt lynnesdrag att lemna de största naturliga
rikedomar obegagnade, att rent af snafva öfver dem och dock
låta dem ligga orörda, till dess en annan, soin bättre sett sig
för, kommer och tager upp dem; men så djupt är dock begäret
efter vinning rotadt i menniskosinnet, att ett dylikt fall här vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
