Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINLAND OCH VINI.ANDSFARDERNA
137
ligen användt om något af dem befaret vatten. Men i sa fall
måste en förklaring gifvas, hvarför det allbekanta mytologiska
namnet här blifvit upptaget. Vanligen föreställer man sig, att
detta namn blifvit gifvet åt det sjutiofem svenska mil breda
inloppet till Baffins- och Hudsonsvikarne mellan Grönland och
Labrador, som man på väg till Vinland först hade att fara öfver.
Men om det mystiska urtidssvalgets namn blott skulle beteckna
en mycket bred hafsarm, kunde det ju med lika godt skäl ha
gifvits t. ex. åt hafvet mellan Norge och Island. Utom dess
visar framställningens ordning, att Ginungagap är att söka på
ett annat ställe. Namnet är anfördt näst intill själfva Vinland
och i ett sammanhang som visar, att därmed åsyftas samma
»uthaf», som enligt en nyss anförd källa »faller in» mellan
Markland och det till Afrika hänförda Vinland. Lemnas nu de
afrikanska funderingarna därhän såsom ett foster af medeltida
half-lärdom, så kvarstår som yttrandets kärna, att namnet Ginungagap
tillades den del af hafvet, som låg mellan Markland och Vinland,
alltså mellan Newfoundland och Nova Scotia.
Återstår då att se till, hvarför just detta namn kunde egna
sig för just denna plats. Det jordiska Ginungagap måste för
sitt namn ha att tacka någon vigtig kännetecknande egenskap,
som det hade gemensamt med det mytiska. Om det senare
veta vi, att där möttes kölden från Niflheim och hettan från
Muspelheim, och att ur deras sammanstötning de första
urtidsväsendena frambragtes. Men vid dessa kuster drabba köldens
och värmens makter samman i hafvet såsom aldrig annorstädes
inom de farvatten, som lågo inom gränsen för nordbornas
kunskap. Väl kunde de i hafven kring Island se kalla och varma
strömmar mötas, men ej på långt när efter en så storartad
måttstock. Detta naturunder måste alltså förefallit dem fullkomligt
omöjligt att på annat än öfvernaturligt sätt förklara. Namnet
Ginungagap synes nästan förråda hos dem, som gåfvo det, en
skygg aning att de här, vid den kända verldens yttersta gräns,
nalkades till högre makters verkstad.
Men om således detta namn, för att tillfredsställande
förklaras, förutsätter kännedom hos nordborna om Golfströmmens
möte med den arktiska strömmen, så måste de äfven kommit till
en mycket känbar erfarenhet af de faror, som i denna nejd då
som nu hotat de sjöfarande med död och undergång. Under det
Golfströmmens heta vågor väckte till lif den föreställningen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
