Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 presidenten baron e. »t. v. nolckens berättelse
unge kejsarens död under minoriteten på ett sadaut sätt söka
att bringa successionen pa Petri I efterkommande, att unge
prinsen af Holstein, prinsessans systerson, blef därtill utsedd,
emot det vilkor såsom förmentes, att lian skulle gifta sig med
hertigens dotter. Han betygade ock offentligen det han ämnade
låta bem:te prins af Holstein komma till Ryssland.
Man trodde att hertigen vid slike projekter skulle hafva
funnit Sveriges biträde för sig nödigt och således påtänkt att
bidraga till Sveriges afsigter och göra sig detsamma förbindligt.
Man uttydde ock därhän den utlåtelsen han engång i mångas
närvaro fällt, det han ville gifva 10,000 rubel åt den, som bragte
honom första budet, att Sverige hade begynt fiendtligheter mot
Ryssland. Dock höllo andra med mera skäl detta tal för en
verkan af dess sedan en tid emot Sverige betygade hätska
sinnelag och af den förmån han i ett påkommande krig till sin
myndighets stadgande i Ryssland därutinnan trodde finna, att
af-vända de inhemskes tankar från invärtes stämplingar pa rikets
försvar och att efter krigets lyckliga slut för Ryssland ej
behöfva Sveriges biträde eller frukta dess motstånd i anseende till
förbem:te dess afsigters utförande. Det synes ock troligt att på
händelse af dess hyste välmening för Sverige han ej hade
försummat att låta något däraf förmfirka emot svenske ministern,
som efter dess tillträdda regentskap lät anmäla sig hos honom,
men den ban intet emottog, och under sin korta regeringstid med
allo intet såg.
Den endaste fara han altså hade att besörja var ifrån
kejsarinnans föräldrar, hvilka han många oangenäma bemötelser
beviste, och ifrån det medhåll de kunde hafva uti Ryssland.
Han tog däremot nog alvarsamma precautioner, i det att
efterhand 74 personer af gardesofficerare och den öfrige militär- och
civilstaten, sa väl främmande som inhemske, hvilka beskylldes
hafva fällt omdömen om origtigheten af den om regentskapet
gjorde dispositionen, blifvit dels exilerade, dels uti fästningen uuder
den vanlige hårda inquisitioneii dragne och soin han [var] i den
tankan att främmande miiiistrer och enkannerligen den svenske
och romerske kejsarens torde blåsa därunder, så umgicks han
med den tanken att bemäktiga sig deras skrifter.
I synnerhet misstänkte han ock fältmarskalken grefve
Mün-nich, att han torde låta bruka sig till verktyg att à de
kejserligas föräldrars vägnar bringa honom (regenten) i olycka. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
