Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
a. hammarskjöld
Man inå tänka om Karl XI:s reduktion i Livland hvad
man vill, men att den icke varit alldeles oberättigad, torde framgä
af den omständigheten, att Irländarne till en del genom samma
blunder, som de under den svenska tiden gjort sig skyldiga till,
voro nära att vid midten af 1700-talet raka ut fiir en ny
reduktion. Frän en sådan räddades de därigenom, att kejsarinnan
Katarina II med några penndrag gjorde alla länsgodsen till
allodiala — detta skedde i det nionde årtiondet af 18:de
århundradet eller 1783. Någon reduktion kan således ej mer komma
i fråga, och detta torde i våra dagar vara en lycka fiir livländarne.
Den strid, som nu försiggår i Östersjöprovinserna mellan
riksregeringen och tyskarna, liar således gamla anor, tv den är
ju endast ett upprepande af hvad som timat under föregående
sekler. Man kan således följa sjelfva stridsfrågan långt tillbaka
i tiden och därvid komma under fund med dess grundorsak samt
dess olika faser.
Jag vill nu, om ock i största korthet, söka antyda, hvilken
betydelse besittningen af Östersjöprovinserna haft for Sverige,
och hvilket inflytande Sverige haft på deras utveckling. Härvid
kommer jag in pa Gustavernas och Karlarnes tid, eller Sveriges
storhetstid.
Så låugt tillbaka i tiden vi kunna följa var historia, vitnar
den, att vårt folk, sä snart det haft krafter att vända sig utåt.
vändt sig åt öster. Så förtäljer ju sagan oin Ynglinga-ättens
konungar. Dit styrde ock de svenske vikingarne sin färd,
liksom 800-talets Uppsala-konungar, af hvilka ett par med stor
framgång häfdade Sveriges öfverhöghet öfver de östra
kustlanden. I sammanhang med dessa konungars Östersjövälde stod
nog äfven det tåg, som Rurik och hans bröder ledde, och genom
hvilket svenskarna lade grunden till ryska riket. Gardarikets
konungar betalade ju också ännu i elfte århundradet skatt till
Uppsalakonungen Sedan Sverige efter den brytningstid, som
följde pä kristendomens införande, åter börjat samla sig, vände
det ånyo sina vapen öster ut. Men sedan Finland eröfrats,
kastade svenskarna sina blickar på Ingermanland, Est- och
Livland. Särskildt var detta fallet med Magnus Eriksson,
hvilken således däri, som i så mycket annat, förebådat en ny
tid. Det var ju endast en tillfällighet, som hindrade honom
1 Nils Höjer, liidrng till Varügerfrägaii. Historisk Tidskrift 1883.
8-34«—48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
