Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN VON MENODEN OCH LIVLAND UNDKll SVENSKA VÅLDET 219
därför företog han reduktionen.» Ilade baron Schultz haft
tillfälle att lära känna sin anherres, general Mårten Schultz’
uppfattning af Karl XI, skulle nog dennes erfarenhet från slaget vid
Lund lärt honom inse, att Karl XI kunde kommendera arméer
och föra dem till seger.
Mera sannt är icke heller livländarnes påstående, att Karl
XI brutit sitt kungliga ord, eller att han kränkt deras privilegier.
De ha sjelfva mera kränkt privilegierna än Karl XI, emedan de
tolkade dem såsom en viss potentat säges tolka bibeln. Om
livländarna under Gustaf Adolf skulle ha understått sig att så
missbruka sina privilegier, eller om de gjort sådana ingrepp i
konungens makt och myndighet, som de gjorde under Karl XI,
torde de fått i handling lära känna hvad estländarne endast
fingo erfara i hårda ord, då de sökte undandraga sig att deltaga
i den för hela riket gemensamma krigsbördan’.
Livländarnes egoistiska och ensidiga tolkning af privilegierna
är visserligen icke den enda, men dock den förnämsta orsaken
till sammanstötningen mellan dem och Karl XI. Att konungen
i flera enskilda fall gjort sig skyldig till obillighet och orättvisa
må icke förnekas — detta kan ju aldrig undvikas vid stora
omhvälfningar. Men i de flesta fall hade han lagen på sin
sida. Livländarnes framställning af reduktionen är en väfnad
af idel sofisnier och lögner. De satser, på hvilka de stödja sin
uppfattning, äro falska, hvilket dock icke har hindrat, att de
under århundraden gått och gällt för ofelbara dogmer. För den
skull har ock livländarnes skildring af den svenska regeringen
blifvit en förvrängning af verkligheten, söm ej har många
motstycken. Om sin s. k. sjelfständighetstids historia ha livländarne
inlagt stora förtjenster så väl genom utgifvande af
urkundsamlingar som genom bearbetningar. Men de ha nästan helt och
’ Till Revals borgare yttrade Gustaf Adolf i vrede bland annat följande:
»Om I icke gifven mig det Bom jag vill ha, skall jag låta göra eder stad till en
stenhög, jag skall draga mina färde och genom inina kanouierer uppslit sådana
patent, att edra ögon skola varda öppnade» . . . »Alla voterade med gråtande ögon
och under stor bedröfvelse» det begärda. Och ridderskapet fick höra af konongen
att i deras landsända alla möjliga brott och laster herskade, bii att ingen hund,
»som man säger», kunde taga ett styrke bröd fr&n dem. Livländarne voro
visserligen goda soldater, men sä grofva, sä tölpaktiga och oförnuftiga, att de ej hade
sina likar under solen. Dessa och andra yttranden fingo ridderskapets delegerade
-darrande samt ömsom bleknande, ömsom rodnunde «tå och höra. Konungen sade
en annan g&ng till dem: »Hättt ich dat getcusst, dan ihr mo grobe Leute wäret
gewesen, ich hdtte euch den Teufel auf den Kopf gegeben, keine Privilegia oder
Conßrmntion.t Heimische Conflicte mit Gustav Adolph vorgetragen von AV.
Griffenhagen, Beiträge zur Kunde Est-, Liv- uud Kurlands, III. 1.
Hist. Tidskrift 18SV 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
