Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
A. HAMMARSKJÖLD
hållet försummat detta, hvad den svenska tiden angår, kanske
emedan deras historieskrifvare måste medgifva för sig sjelfva,
om också icke offentligen, att deras framställning af svenska
tiden hvilar på förvrängda fakta eller orätt tolkade privilegier.
Hvad ett sådant sätt att skildra en tid än må kallas, men
namnet historia kan det icke få. Ty »det är med historiens
vetenskap», säger en af Sveriges yppersta historiska författare1,
»som med alla de öfriga: dess utveckling beror hufvudsakligen
på synpunkternas förändring och utvidgning inom forskningen
sjelf; men med denna synpunkternas utvidgning förhåller sig åter
8å, att den inom den historiska forskningen mera direkt än inom
någon annan vetenskap beror af samhällenas egen utveckling.
Hvarje följande tidehvarf ser i det förflutnas lif mycket mer än
dess närmaste föregångare däri lyckats upptäcka: dess eget nya
lif väcker nya frågor om det som varit, så väl som om
framtidens uppgifter, och för dessa frågor hafva det förflutnas minnen
oftast en nyhet till svar; för de därigenom förändrade
synpunkterna öppna sig oftast helt oväntade utsigter. Det kan icke
förnekas, att den historiska vetenskapen, särskildt under det
sista århundradet, just på denna väg gjort sina jättestora
framsteg, att de gamla urkunderna förtalt sina numera vigtigaste
hemligheter för dera, som sålunda med ett slags ny vetgirighet
sport dem till.»
Hos de livländske historieskrifvarne finner man hvarken en
förändring af synpunkterna eller en utvidgning inom forskningen
sjelf, då det gäller behandlingen af den svenska tiden. Detta
beror i hufvudsaklig mån på det livländska samhällets eller rättare
sagdt dess korporationers ringa utveckling efter den svenska tiden.
Livlands och dess korporationers ställning måste försvaras och
häfdas och af brist på goda skäl tager man till dåliga, i stället
för sanningen förvrängningen. Detta gäller i synnerhet, när det
blir fråga 0111 Östersjöprovinsernas statsrättsliga ställning till de
riken, med hvilka de varit förenade, eller under hvilka de lydt.
Det är egendomligt att se, huru de est- och livländska
häfdatecknare i mer eller mindre grad klaga öfver och äro bittra
mot nämnda riken. När est- och livländarne lydde under det
heliga romerska riket af tyska nationen, aktade de i allmänhet
hvarken kejsarens eller riksdagens beslut, ehuru de som kolonister
ofta behöfde moderlandets hjelp. När de behöfde kejsaren och
’ Hons Förest», Stndier och kritiker, I, s. 125.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
