Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÅRRE KRITISKA OCH HISTORISKA UTFLYKTER
265
den 20 oktober aflades i sjelfva Uppsala och de närmaste häraden
däromkring (Bälinge, Vaxala, Norunda, Ulleråker, Rasbo) trohetseder
efter det i Vestergötland använda formuläret: Johan kallas (med ett
undantag) blott för hertig och arffurste, och man erkände honom för
siu rätta herre och öfverhet, »så länge hans Nådes lifstid varar».
I det öfriga Uppland infordrades försäkringar från den 17 sept. till
den 14 okt., och i dem lofvas att »hålla och bekänna hertig Johan,
Sveriges Götes och Vendes arffurste, regent och föreståndare och
hertig till Finland, för Sveriges rikes och vår rätte herre och
regerande konung och ingen annan, så länge hans furstl. Nådes
lifstid varar».
Den 17 september hade hertigarne lägrat sig på Rörstrands mark
utanför Stockholm, oeh här aflade Dalnfogdarne sin ed — att erkänna
hertig Johan, Sveriges arffurste, »regent och föreståndare», för Sveriges
rikes och sin rätta herre och öfverhet. Efter Stockholms fall aflade
fogdar dels från Bergslagen, dels från Salberget m. fi. trohetseder; de ena
erkänna Johan för »Sveriges rikes och vår rätta herre och öfverhet»,
på samma gång han kallas för arffurste, regent och föreståndare; de
andra kulla honom redan för utvuld konung och erkänna honom för
Sveriges »rätta oeh regerande konung, och ingen annan». Från
Svealand i öfrigt finnes med ett undantag, som jag strax återkommer till,
inga trohetsförsäkringar, åtminstone inga i behåll’. Undantaget gäller
Noraskog. Den 13 september tillfrågades i Örebro »hertig Johans
och hertig Karls skuttskyldige undersåtar» bergsmännen på Noraskoga
berg och deras häradshöfding om den trohet de borde bevisa siu
rätta öfverhet, »som äro de högborne furstar hertig Johan och hertig
Karl», och lofva att ej erkänna någon annan för sin rätta öfverhet
än »theres högmegtighetz Nåde». Uttrycken äro afvikande från alla
andra i behåll varande försäkringar. Noraskog tillhörde ju icke Karls
furstendöme; måhända bero dock uttrycken på grannskapet, till
detsamma; i kyrkligt hänseende räknades ju Nora ännu till Närike2.
Vid sidan af mängden utaf öfriga försäkringar kan inan i alin
händelser ej tillmäta ordalagen i denna någon betydelse.
Man finner sålunda, att ständerna från första början å ena sidan
stuudom lofvat att vara båda hertigarne »hulda och trogna», men å
andra sidan så godt som utan undantag för sill »rätta herre och
öfverhet» erkänt hertig Johan »och ingen annan». Man finner vidare,
att Johan redau i september antagit titeln regent och riksföreståndare
och att han rednn lore Stockholms kapitulation låtit hvila sig som
»regerande konung». Den öfverenskommelse, som möjligen under
eken ing&tts mellan hertigarne, kan sålunda endast ha gält den
gemensamma ledningen under kriget och ingenting mer, och det är endast
på detta sätt Johans af Geijer anförda ord till brodern kunna förstås,
att landsorternu »hyllat eders kärlighet, oss och Sveriges krona». På
1 Trohetsförsükringarna från Norrland och Finland, såsom afgifna så godt
som alla efter Stockholms fall, behöfva ej för denna undersökning tagas i
betraktande.
3 Jfr J. Johansson, Om Noraskog II, s. 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
