Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
S. J. BOETHIUS
Hoc meddelat om de 2 millionernas användande — det säges
här att största delen af subsidierna gått till hofvets nöjen och
frivola ändamål i stället för rustningar — samt om Sparres
invändningar mot de 3 fartygens utrustande, beskyller författaren
af denna handling Sverige för fördragsbrott, och påstår äfven,
att en vägran från Englands sida att återlemna tagna laster,
bort förpligtiga Sverige till repressalier. För att Frankrike skulle
få någon nytta af sina utlägg, föreslår han därför, att direktoriet
i kontraratifikationen skulle intaga en bestämmelse af innehåll,
att Sverige skulle till Frankrike öfverlemna antingen såsom
egendom eller såsom lån till krigets slut 5 linieskepp och 5
fregatter, utrustade för 3 månader och medförande 3,000
marinsoldater. Dessa liksom besättningen skulle Frankrike aflöna
efter aflarden från Karlskrona eller Göteborg. Befälet skulle
utöfvas af svenska officerare, men direktoriet hafva fri
dispositionsrätt, och alla eröfringar, som kunde göras, skulle tillfalla
Frankrike. I utbyte skulle Sverige erhålla 3 mill. utöfver fördraget.
Nekade det att gä in på förslaget, skulle Frankrike återvinna
6 millioner, som kanske ej bättre skulle användts än de redan
gifna 4, eller med andra ord: fördraget af den 14 sept. skulle
anses annuleradt. Meningen med tillägget var för öfrigt ej att
befria Sverige från de skyldigheter det åtagit sig genom detta
fördrag; tvärtom yrkas särskildt på uppfyllandet af 1784 års
traktat om Göteborg, där Frankrike inom 3 månader i kraft
däraf borde erhålla ett område såsom upplagsplats.1
I början af mars utarbetades i det franska
utrikesdepartementet nya handlingar i samma syfte — däribland ett koncept
till kontraratifikation upptagande de föreslagna vilkoren, dat. 11
ventose (1 mars) — men vid närmare besinnande uppgaf man
dock tanken på att erhålla de svenska fartygen och vidhöll
endast boskyllningen, att Sverige ej uppfyll sin förbundspligt.
Den 28 ventose (18 mars) afgaf nämligen omsider Lacroix ett
skriftligt svar på Staëls noter, och i detta förklaras nu, att
direktoriet ej skulle tvekat att gifva den begärda
kontraratifikationen, ifall fördraget af den 28 fructidor i sin nuvarande form
— tel q’uil est con^u — vore nyttigt för de båda rikena, och
om det från svensk sida erhållit början af en tillämpning, sva-
1 Detta syftar naturligtvis på g 1U af fruetidorfordraget. Se ofvan s. 38.
Där talas visserligen om ett fördrag af 1787, men detta grundade sig på
fördraget af 1784.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
