Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf" iv adolfs förmyndareregering och fbanska revolutionen 293
såsom hennes agent i Stockholm, och den 19 februari ankom dit
en framstående rysk diplomat, general Budberg, på långt håll
beslägtad med hennes charge d’affaires. Han uppträdde såsom
enskild person, men stod i liflig brefväxling med Katarina och
hennes ministrar 1 samt ansags från början designerad till
ambassadör. Dessutom verkade ett franskt emigrantpar, grefven
och grefvinnan S:t Priest, för KatarinaB syften.2 I Sverige
saknades ej häller inflytelserika personer, som önskade en återgång
till Gustaf III:» politik och det ryska förbundet. Den dåvarande
danske ministern i Stockholm har visserligen förnekat detta, 3
men han torde pä grund af Danmarks politiska ståndpunkt ej
få anses fullt opartisk. Enligt general Bndberga egen uppgift
gick öfversten baron Hamilton 4 hans ärenden. Marivault
uppger, att adeln var ryskt sinnad af hat till revolutionen, 6 och
menade härmed förmodligen det gustavianska partiet, hvars
hufvudmän voro Taube och Axel v. Fersen. Att desse bibehållit
sina gamla sympatier och antipatier, lider intet tvifvel, och med
dem var hertig Karls egen gemål nära lierad. Också visste
Marivault den 7 ventose (den 26 febr.) berätta, att hon sagt:
Om man också högge henne i stycken, skulle hon alltid påstå,
att giftermålet (med raecklenburgska prinsessan) ej skulle blifva
utaf; och Christin var väl sedd vid hofvet, särskildt af
hertiginnan och prinsessan Sofia Albertina.6 Visserligen önskade hertigen,
Reuterholm och Sparre fortgå på den väg, de inslagit, men Le
Hocs rapell och krånglet med subsidierna hade dock väckt ett
visst misstroende mot Frankrike.’ Betänkligast af alt var
emellertid, att den unge konungen började själf röja en afgjord
motvilja mot det påtänkta giftermålet, hvilket allmänt ansågs såsom
en underpant för »det franska systemets» bestånd, och detta blef
just den närmaste anledningen till Le Hocs ingripande.
1 Denna korrespondens finnes trvckt i Rynka historiska sällskapets arlciv
(Sbomik Russkago istoritjeskago obsjtjestva). D. IX. Detta arbete citeras i det
följande med orden: R. II. S. A.
2 Pi Upsala bibliotek tinnes en samling bref fr&n grefvinnan S:t Priest titi
körningens gunstling Klas Fleming, som visa att hon sökte vinna honom {Händt,
t. Sveriges pol. hist. 1792—1809).
3 Hom, a. a. I s. 179.
4 Antagligen John Hugo, förste stallmästare hos hertig Karls gemål. Han
var kusin med Flemings mor, och Budberg kallar Fleming hans neveu. R. H.
S. A. IX, s. 219.
8 Den 23 ventose (13 mar»),
6 Schinkel-Bebgman, Bih. I, s. 277, och I.e Hocs depech den 28 ventose.
1 Le Hoc den 4 ventose (23 febr.) och Marivanlt den 7 ventose.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
