Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GusTAF" IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FbANSKA REVOLUTIONEN 311
andra, som gingo Rysslands ärenden; han bad, att man ej af
denna orsak skulle stöta sig med Frankrike; påstod, att, äfven
om Sverige ej erhölle några subsidier, vore den hittills följda
politiken den enda riktiga; framhöll såsom lockmedel det rika
byte, som segrarne i Italien läto hoppas, samt varnade, med
åberopande af Polens exempel, på det bevekligaste för att kasta sig
i Rysslands armar. 1
A andra sidan fullföljde han ifrigare än någonsin sina
bemödanden att förmå Frankrike att utbetala subsidierna för att
pa detta sätt undanrödja anledningarne för Sverige till en
systemförändring, och den 3 juni kunde han verkligen inberätta, att
Carnot lofvat betalning. Men om verkligen dennes yttrande var
allvarligt menadt eller rätt uppfattadt af Stael, sa ändrade sig
snart de franska statsmännen under intrycket af de nya, alt
bestämdare rykten otn de svenskt-ryska underhandlingarna, som
de nu fingo mottaga från Marivault. 2 Den 11 prairial (30 maj)
hade Staël i en ny not till Lacroix yrkat på subsidiernas
utbetalning, sökt visa, att Sverige uppfylt sina skyldigheter, samt
låtit förstå, att fortsatt omedgörlighet å Frankrikes sida kunde
nödga Sverige att närma sig Ryssland. Ministern svarade härpå
3 dagar därefter, att han var ledsen att nödgas hålla fast vid
sin förra ståndpunkt, men Sveriges underhandlingar med
Ryssland voro ej egnade att påskynda uppfyllelsen af Staëls
önskningar. Direktoriet väntade på underrättelser från Perrochel för
att kunna fatta sitt beslut, men han (Lacroix) kunde dock ej
tro, att Sverige skulle bryta med Frankrike, pa sin höjd att det
knnde förmas till en helt och hållet passiv neutralitet; då vore
emellertid intet skäl att offra af den franska statskassan på en
nation, som blifvit politiskt främmande, om också den alltid vore
kär för Fransmännens hjärtan. Oaktadt denna bestämda
förklaring gjorde dock Staël ännu ett försök. lian skref den 5 juni
1 Staël till Sparre den 18, 26 maj och -i juni.
2 Denne skref t. ei. den 7 florcal (26 april), att det ryska giftermålet
uppgafs vara en afgjord sak, och att man hade att ränta sig alt af en så förderfvad
regering, som den svenska; den 16 florcal (5 maj), att Sparre sagt honom, att
en uppgörelse snart skulle komma till stånd mellan Sverige och Kyssland, men
att detta vore det enda han (Sparre) visste; den 23 floréal (12 maj), att nu alt
vore klart samt att konnngen sades skola resa till Petersburg; den 4 prairia!
(23 maj), att Budberg låtit spanske ministern veta, att den mecklenburgska
förlofningen och den franska alliansen voro så godt som brutna, men ntt kejsarinnan
dock skulle tillåta Sverige vara neutralt, och den 7 prairial, att Staël fått order
resa från Paris inom 48 timmar, samt att orsaken sades vara, ntt Katarina ej
tillät Sverige att genom ambassadörer upprätthålla förbindelsen med Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
