Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underrättelser
375
— Professor Jolius Weizsäcker afled den 3 nästlidne septcm
lier. Efter att ha varit unstäld vid Hera tyska universitet hade han
sin verksamhet sedan 1881 förlagd till Berlin. Han är mest kand
såsom grundläggaren och förste utgifvaren af den stora publikationen
af Deutichc Reichstaysakten, ett af de många företag, som satts i gåm:
af den Historisku Kommissionen i Miinelien.
— Åt minnet af den på hösten aflidne berömde franske
historikern Fustel de Com,anges hur G. Monod i senaste häftet af Revne
Historique egnat en sympatisk teckning. Bet var en skriftställare af
första ordningen — niinnestecknnren sätter honom som stilist framför
Montesquieu och Tocqueville — en forskare af ett outtröttligt och
genomträngande skarpsinne, som trodde sig genom texternas kritiska
pröfning kunna göra historien till en exakt vetenskap. Monod
anför ett uttryck ur hans föreläsningar: »det är icke jag som talar,
det är historien som talar genom min mun». Han uppsökte gärna
de svåraste problemen och behandlade dessa alltid originelt — han
trodde sig ej ha förstått en sak, om han ej uppfattat den olika ined
sina föregångare — men nog ensidigt och med alltför stor benägenhet
att gruppera och inordna fakta under en ledande tanke, som ej alltid
visade sig vara riktig. Hans förnämsta arbeten voro: La eité antique
(äfven öfversatt på svenska), Recherc.hes sur qnelqnes problemet
d’hi-stoire och Institutions politiques de 1’ancienne France. Från
Strassburg, där han först var professor, öfverflyttade han efter sista freden
till Paris, där 1878 en lärostol för hans räkning upprättades i
medeltidens historia.
— F. d. riksarkivarien C. G. Malmström har under titeln Smärre
skrifter rörande sjnttonhundratalets historia samlat ett antal förut
offentliggjorda uppsatser eller historiska undersökningar. De hu
varit frukter af omkring fyrtio års verksamhet i en trägen och
lycklig historisk forskning och ha förut sett dagen i åtskilliga
Tidskrifter eller lärda och vittra samfunds Handlingar. Det är därföre
ined nöje, som man här ser dem samlade; de innehålla alla värderika
bidrag till vår historia och ha dessutom nu reviderats. Man tinuer
här förf:s inträdestal i Vitterhetsakademien, den märkliga och
upplysande utredningen af Ämbetsmannens ställning under frihetstiden:
lians minnesteckning för Svenska akademien öfver öfverståthållare||
./. A. v. Lantingshausen; de två i denna tidskrift tryckta
afhanil-liugarna om Riksstyrelsen under de Jörsta ären af Karl Xlhs
frånvaro och om Ständernas utskottsmöte IT K); tre uppsatser ur Svensk
Literutnrtidskrift och Svensk tidskrift, blund andra den genom sin
sakkännedom förkrossande granskningen at" Axe/ v. Fersens memoarer,
samt en uppsats, Om konventikelplakatets uppkomst, ur Tidskrift för
Literatur, som i hörjan på 1850-talet med sådana
redaktionsmedlemmar som C!. F. Bergstedt, C. G. och B. E. Malmström, O.
Wing-qvist och C. fi. Styffe med ens höjde sig till ett organ af första
ordningen för literär och historisk forskning oeh kritik oeh sedan
på årtionden ej tiek någon vederlike, knappast sedan dess öfvertriif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
