Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
örveesloter och granskningar
nerligast i Vermland. Många finnar flydde ock öfver till sina förut
till Norge öfverflyttade stamförvandter. Detta tillfälliga krigstillstånd
sträckte sig in på Karl XI:s egen regeringstid.
Skogsordningens stränga straff för olofligt svedjande förmildrades
i en förordning af år 1673 till spöslitande. Men då till följd af
landets utarmning under Karl XII:s krig svedjandet blef alltmera
allmänt, kunde ej heller denna straffbestämmelse längre ifrågakomma.
Den gamla skogsordningen blef reviderad och år 1734 utkom en ny
allmän skogsordning, hvari för sista gången finnes intaget ett allmänt
lagbud om finnarne. Straffet för olofligt svedjande nedsattes såväl i
denna skogsordning, som i de senare förordningarna af år 1805 och
1819. I dessa senare förekommer intet om finnarne. Sedan skogarna
skiftats emellan de respektiva hemmanen, förfogade hemmansegame
fritt öfver sina skogar och med dessas stigande värde genom
timmerhandeln, blef man äfven mera nktsam om desamma. »Men, Bäger
fattaren, »sitt svedjande hafva finnarne ej lemnat, utan fortfara
därmed enligt fàdernesed i den dag som är.»
Sedan vi nu följt författaren i hans framställning af de allmänna
dragen af finnames i Sverige utbredning och lefnadsvilkor, återstode
för oss att äfven redogöra för den mera detaljerade skildring däraf,
hvilken författaren meddelar oss under rubrikerna: jagten och fisket,
kulturtillståndet och själavården under 17:de och 18:de seklen samt
utflyttningarna dels till Norge, dels till den svenska kolonien Nva
Sverige i Amerika, dels ock i mera enstaka fall tillbaka till det egna
hemlandet; men detta skulle dock taga för mycket utrymme i anspråk,
så mycket af intresse än ämnet erbjuder. I slutet af sitt värdefull»
arbete egnar författaren ett särskildt kapitel till framställning af den
för sina i Sverige bosatta landsmän varmt nitälskande K. A. Gottlunds
verksamhet till höjande af desses belägenhet så i intellektuelt som
materielt hänseende. Petitioner inlemnades genom honom till
regeringen och frågan om de svenska finnarne blef äfven föremål för
öfverläggningar vid riksdagen; såsom en frukt af Gottlunds
outtröttliga nit blef nu ock en och annan kvrka uppbygd i finnbygderna och
nya vägar anlagda. Författaren säger om denne Gottlund: »Man kan
kring hans person gruppera de svenska finnames historia under eti
qvart sekel.» Till sist afhandlas odlingens framsteg bland de
verm-ländska finnarne under de sista 50 åren. Arbetet åtföljes af Åtskilliga
bilagor, bland hvilka må särskildt påpekas såsom i föreliggande ämne
upplysande och af intresse den af kapellpredikanten Branzell på
1830-talet afgifna beskrifningen öfver norra och södra Finnskoga nya
kapellförsamlingar uti Karlstads stift.
B—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
