Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l6 öfvebsigter och granskningar
tionens egendom genom att utgifvas i tryck och i sinom tid, vi skola
hoppas snart, bearbetas till en fullständig biografi.
Det lider väl intet tvifvel, att riddarhuset, om så behöfts, rest sä
det ena som det andra af dessa minnesmärken åt den störste bland
sina »ädla skuggor, vördade fäder, Sveriges hjeltar och riddersman».
Men redan hade en af våra akademier, den, som har historien till sitt
arbetsfält, tagit saken om hand. Det föll sig så lyckligt, att
akademien kunde förfoga öfver de betydliga medel, som företaget kräfde,
tack vare donationen af tullförvaltaren Berger, och ej mindre lyckligt
var, att akademien kunde förfoga öfver »rätte mannen på rätta stället*,
hade en så erfaren och med Oxenstiernas papper så förtrogen forskare,
som bibliotekarien C. G. Styffe, att ställa i spetsen för företaget.
Det är öfver 40 år sedan hr S. gjorde sin första bekantskap med
den s. k. Tidösamlingen, ur hvilken större delen af »Axel Oxenstiernas
skrifter och brefvexling» är hämtad. Han var då den, som å
riksarkivets vägnar undersökte samlingen på Tidön och gjorde den
inventering däraf, på grund af hvilken hon kort därpå blef statens
egendom. Sedan hon öfverflyttats till riksarkivet, var han den, som först
ordnade densamma och uppgjorde förteckning däröfver, och nu har
han ledningen af det arbete, som skall bringa ett urval af dess
innehåll till allmän kännedom. Till medhjelpare i detta arbete har han
vunnit eu af våra yngre historiska forskare, d:r P. Sondén, och det
sätt, hvarpå denne fullgjort sin del uf uppdraget, visar att det var ett
godt val.
I sitt förord redogör hr Styffe för Tidösamlingens öden. Dessa
ha varit så växlande, att det måste anses som en lycka, att Axel
Oxenstiernas samling till sitt hufvudsakliga innehåll bevarats till våra tider.
Ryktet hade visserligen öfverdrifvit, då det i förra århundradet
utspreds, att vigtiga deiar af Tidösamlingen vandrat till kryddbodarne i
Vesterås eller användts till hushållsbehof i grefvinnan Dohnas skafferi.
Men betydliga luckor finnas dock i samlingens konceptafdelning, och
bland brefven till kansleren ha vissa serier försvunnit, såsom Erik
Oxenstiernas och M. Biörnklous bref. Några af de bortkomna
volymerna ha, efter att på lånevägen ha inkommit i andra
privatsamlingar, slutligen hamnat i offentliga bibliotek och därmed bevarats.
Den stora mängden af kanslerens mottagna bref finnes dock qvar i
Tidösamlingen. Oxenstiernas egna bref däremot måste, naturligtvis
itied undantag af dem, till hvilka koncept finnas, sökas på vidt skilda
båll — endast några få större serier äro i våra arkiv att tillgå,
såsom brefven till Gustaf Adolf, till brodern Gabriel, till soneu Johan,
hvilka sistnämda redan finnas till större delen tryckta af Gjörwell.
Vidsträckta forskningar äro redan anstälda äfven utom landet for
att samla bidrag till denna afdelning, så framför allt i Tysklands och
Östersjöprovinsernas arkiv; dylika bidrag kunna väntas frän alla delar
af Europa, ja från alla delar af verlden, där man samlar historiska
urkunder eller autografer. Det är ett vidsträckt fält, som här
föreligger. Att utgifvarne vilja någorlunda öfverskåda detta fält, innan
de börja dess bearbetning, därom är ingenting att säga. Måtte de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
